Bionic Foper© 2006

Växtföljdseffekter

Hampans positiva växtföljdseffekter: ogrässanerande & luckrande
 

Danska försök visar sensationellt en positiv växtföljdseffekt på 10 - 20% oavsett efterföljande gröda - av skäl som kan förklaras - helt naturligt.

I Juhlin Dannfelts "Jordbrukslära"(1916) står att läsa om växtföljdsaspekter på hampa:

"I avseende på platsen i växtföljden är valet fritt, blott jorden är i gott skick.

Hampa kan utan skada odlas flere år å rad, och är en god förfrukt, då den lämnar jorden i god gödselkraft och fri från ogräs, vilket undertryckes till följd av den täta beskuggningen." 

Detta är inte bara vetenskapligt sant utan även koncist uttryckt evigt tillämpbar agro-lyrik !

Enligt danska officiella försök redovisade fram till 2002 har hampan ett uppseendeväckande högt positivt förfruktsvärde på mellan 10 - 20 % oavsett efterföljande gröda på större djup än andra grödor.

Förklarbara orsaker

Bionic förklarar detta som att hampan har en artstrategi som gör att den utvecklar ett djupare rotsystem än andra grödor.

Bland växtfysiologer brukar man tala om att det finns ett "spegelförhållande" mellan skott och rot. En hög skottrillväxt kräver som regel även en djup rottillväxt, men givetvis är all tillväxt "behovsprövad" och kopplad till artens vattenförsörjningsstrategi samt näringsbehov för den naturliga ekologiska nisch den utvecklats för.

Hampans - vid behov - jämförelsevis djupa rotsystem luckrar därmed jorden det efterföljande året  i de gångar där fjolårets hamprötter växte. I gångarna förs luftens syre ner vilket även stimulerar daggmaskarna till snabbare & mer aktiva "manövrer".

Syrehalten torde därför bli högre på större djup i fjorårets hampåker under det påföljande året. Hampans positiva växtföljdseffekt är därmed mätbar i form av ökad tillväxt och senare skörd.

Den högre syrehalten i jorden ökar mineraliseringshastigheten d v s den naturliga vittringen. Nu ökar således mängden av samtliga för växten essentiella atomära byggstenarna av N, P, K, Ca, Mg o S etc  i växttillgänglig vattenfas i jorden.

Den av hamprötter välpenetrerade jorden skapar således fortsatt även under det kommande året en markandning som genomsnittligt stiger med de omnämnda ca 10 - 20%. Därför blir avkastningen lika många procent större.

Hampan ökar således hastigheten i jordens bördighetsuppbyggnad.

Hampa odlad efter hampa och skördad enligt Bionics UNAK-logistik skulle alltså accelerera de bördighetsuppbyggande processerna på en given ståndort.

Hampan som energigröda skördad enligt Bionics UNAK-logistik kommer alltså aldrig utarna jorden utan öka bördigheten i jorden. Detta sägs alltså med stöd av Juhlin Dannfelt ovan.

Luckra jordar med god humushalt är bördiga därför att de har en hög markandning. Näringsbalanserade sådana jordar läcker ingen eller ytterst lite växtnäring ut till omgivningen av ekologiska skäl enligt professor Torsten Ingestad, SLU, Ultuna (tyvärr död omkring 1990) - min störste inspirationskälla i dessa sammanhang.

2005-12-08 RE