"Pelletsforsen" på Böta Kvarn 2008-10-11 som väckte symposiedeltagarnas stora intresse. Far (mitten) och två dugliga söner Jonson - ett imponerande lagarbete som syns i allt.
Intäkter & kostnader vid pelletsproduktion
i gårdsmiljö.
Några aktuella slutsatser från ett dagsymposium i Kalmar och Böta Kvarn 2008-10-11 arrangerat av Bionic.
Sammanställning av Rune Ekman, Bionic, Tågarp.
Summering
Totalkostnad vid pelletsproduktion från torr biomassa kr/ton
Råvara flisad hampa 8 - 13% vatten ~1 100 SEK/ton vara
Produktionsanläggningskostnad 300
Pelletering processkostnad 350
Paketering 300
Transport till kund 200
Totalkostnaden 2 250 kr/ton pellets
I detta pris ingår "ALLT" i gårdsmiljö utom byggnad och administrationskostnader - fakturering är en omtyckt syssla för vissa.
I totaltotalpriset ingår således även distribution till villakund inom en 7 mils radie från produktionsanläggningen.
I detta fall har vi således antagit att gården redan har en befintlig byggnad som skulla kunna ianspråktagas för verksamheten.
Nedan visas mer i detalj hur kostnadsanalysen ser ut.
Om Du säljer pelletsen till ett högre pris än motsvarande totalkostnad uppvisar kallas det för vinst.
- Det är inte olagligt !
Hamppelletspriset kommer idag om ett år ligga mellan 3 - 4 kr/kg till villaägare. Det innebär ett kWh-pris på 60 - 80 öre/kWh
Kostnads- & intäktsredovisningen nedan avser en rimlig gårdsanläggning med en investering ac ca 5 MSEK med liknande uppvisad högprestanda som Böta Kvarn
vid produktion av pellets. Kotnaden avser kostnad i SEK("kronor")/ ton pellets som produceras. Priset på pellets antas under 2010 ligga mellan 3 - 4 SEK/kg för pellets från hampa år 2010 ut till villakund. I Böta Kvarns fall har man en stor fast kundkrets som ständigt köper den lågaskiga pelletsen. Man kör ut pellets pallvis till kund och justerar även in villapannan. Marknadsföringen på Böte Kvarn är helt föredömlig liksom logistiken fram till kund. Mycket genomtänkt
Kapacitet i pelletsproduktion 0, 7 - 1,5 ton pellets av hög kvalitet/tim
- beroende på material och omständigheter för en gårdsinvestering i denna klass
Om anläggningen körs 10 timmar/dag under 250 arbetsdagar/år - d v s 2 500 arbetstimmar/år kan den producera mellan 1 750 - 3 750 ton pellets årligen.
D v s 2 000 - 4 000 ton pellets/år är fullt realistisk produktionsnivå.
Priset på pellets till villaägare ligger runt 3,5 - 4 SEK/kg pelletsvara.
Bruttointäckten antas därför kunna sättas till 8 - 15 MSEK/år från dessa 2000 till 4000 ton pellets som produceras årligen.
För att producera en sådan kvantitet av 4000 ton biomassa/år krävs om man producerar ca 15 ton hampstjälk/ha * år netto hemtagen på vårvintern från kern en åkerareal - egen eller kontrakterad - på 1/15 del av den producerade årsvolymen pellets eller en åkerareal på 266 ha.
Det trivsammaste är väl att om just Din gård inte kan odla allt själv och Du inte har två dugliga söner som i fallet på Böta Kvarn några dugliga odlare i varje trakt går samman, vilket ger en trivsam arbetsmiljö för alla under social stimulans.
Fasta kostnader
Investeringskostnad i helt PLC-styrd produktionsanläggning av högsta klass 5 000 000 MSEK
Om avskrivningstiden sätts till 5 år blir årskostnaden 1 000 000 SEK/år exkl räntor
Räntekostnad antas vara 6% - d v s 60 000 SEK/år
Försäkring för anläggning 100 000
Totala fasta kostnader exkl byggnad som ofta finns på en gård 1 160 000 SEK/år
Om detta tal delas med mängden pellets som produceras per år erhålls fasta anläggningskostnaden per ton pellets.
Vid 3750 ton/år blir kostnaden ~300 SEK/ton. Vid halva årskapaciteten stiger den till det dubbla per ton pellets som anläggningen lyckas uppnå. Lyckas Du sälja dubblet så mycket som 3750 ton/år sjunker den fasta årskostnaden till hälften etc.
Rörliga kostnader
Råvara t ex kutterspån m 9 -13% vattenhalt 865 SEK/ton pellets
Personalkostnad 200
Elkostnader förbrukning 80
Fett & olja 30
Lager & band m m 20
Förslitning i matris & kollerhjjul 10
Bränsle 10
Totala rörliga kostnader exkl råvara 350 SEK/ton pellets som produceras
Totala rörliga kostnader inkl råvarukostnad 1 215 SEK/ton pellets som produceras
Vid paketering av pelletspåsar på pall med en vikt hos varan av 850 kg uppstår följande kostnader:
Personal-/Transportkostnad 150 - 200 SEK/pall beroende på avstånd m m
52 småsäckar/pall 65
Sträckfilm 10
Europall 45
Transportkostnad
Totalkostnader per pall blir då 270 SEK/pall
Gårdsbesök på
Ruda, Småland Lördagen den 11 oktober 2008.
Representanter från Sättra Maskinstation (Öland) & Edsvära Västergötland) tittar med stort intresse & respekt på vad som uppnåtts i Böta Kvarn. Just nu produceras hamppellets. Niklas Jonson anser att världens bästa pelleterare kommer från tyska Salmatec - som utgör hjärtat i processen på Böta Kvarn. Salmatec tycks vara den mest välbalanserade konstruktionen vilket gör den mer "förlåtande" gentemot processkötaren än många andra märken enligt Niklas. Den går så tyst och fint anser Niklas. Den är så välbalanserad att den helt saknar hörbara vibrationer enligt Niklas som är en stor maskinestet med bakgrund som tekniker på bl a på Oskarshamnsverket "OK2". Han gillar teknik.
Niklas Jonson föreläser för ett 15-tal hampodlare tillresta från halva landet på Hotel Rasta, Kalmar. Mötet är arrangerat av Bionic. På blott ett par år har man gått från 0 till 15 MSEK/år i omsättning på pellets. Rasta i Kalmar mellan 09 - 13 lördagen den 11 oktober 2008. Pelleteringens alla tekniska utmaningar och ekonomiska möjligheter presenteras. Böta Kvarn har på omsätter om alla utmaningar man ställs inför som pelletsproducent: teknik, materialegenskaper hos råvaran m m. Som synes var intresset för det som sades stort bland deltagarna.
Åhörare har kommit bokstavligen från halva Sverige för att höra Niklas Jonson som är en riktigt stor estet & expert på pelleteringsteknik och -kvalitet. Deltagare har mött upp från Skåne till Dalarna och lyssnar som synes mycket intresserat trots långa resor. Niklas är en av landerts största gurus på pelletering, vilket alla snabbt får klart för sig.
Efter lunch flyttade vi oss upp till Böta Kvarn genom en timmes bilresa. Dagen avslutades således ute i "full real reality" med gårdsbesök på Böta Kvarn där åhörarna först fick en logistikgenomgång av processen av Niklas. Därefter fick alla dagsymposiedeltagare möjlighet att bekanta sig med processanläggningen på Böta Kvarn där familjen Jonssons alla medlemmar var ciceroner och öppet svarade på alla tekniska frågor.
Niklas introducerar deltagarna utanför råvarudepån hemma på Böta Kvarn byggd av hans far med en stomme av telefonstolpar som köpts på anbud. Representanter syns från Blekinge, Västergötland, Skåne, Öland samt Dalarna.
Både Gudhem och Gagnef var väl representerade.
Niklas Jonsson och hans far Per Ivar Jonsson - två väl samarbetande tvättäkta entrepreneurer med falköga för teknikens möjligheter.
Det är "fin stamtavla" på hampflisen. Den är framställd med Sättra Maskins Krone Big_X 650 hk skördare - ett måste vid pelletsproduktion eftersom flisen måste vara helt matningsbar eftersom den före pelletering måste malas. Krones "mundelar"klipper nämligen helt av alla hampfibrer på på förhand inställda värden .
I kvarnrummet finpulvriseras råvaran.
Den malda hampflisen har nu "transsubstansierats" till hampmjöl i hammarkvarnen och transpoteras från kvarnen till en mellandepå.
Den malda hampflisen synas och är nu klar för pelletering. Folk är imponerade. Hampa brukar ju vara så svårmalet.
Anläggningen är helt PLC-styrd.
Kollerhjul och matrisen visas på "världens finaste" pelleterare av märket Salmatec - ett under av tysk ingeniörskonst med högsta kvalitet rakt igenom.
Påsningsmaskinen gör arbetet helautomatiserat.
Påsningen fungerar således utmärkt. Produkten är nu klar för distribution. Just dessa påsar på bilden är gula d v s skogsträdpellets. Hamppellets är benvita. Dagen avslutades med fältkaffe kl 15.30 efter en givande dag, varefter deltagarna skildes för denna gång. Vi tackar familjen Jonson för en fantastisk "fieldshow" i ämnet pelletering.
Bionic utnämner härmed "Året Foper 2008" !
- Han borde ju adlas !
Motiveringen lyder:
Per Ivar Jonson(bilden 2008-10-11) är den förste i världen som kommersiellt kan pelletera hampa av högsta kvalitet. Han är en mångsidigt duglig entrepreneuriell & högpresterande kille som även väl behärskar "foppingens" svåra konst - d v s konsten att fotosyntesoptimera till höga avkastningsnivåer.!
- Killen borde ju adlas eller få annan högre utmärkelse av den svenska dynastin både på kommun, läns och statsnivå ! I brist på bättre samhällsomdöme och resurser från Bionics sida kommer familjen Jonson i maj 2009 att tilldelas var sin äkta Bionic-keps att bäras vid t ex högtidliga och ceremoniella tillfällen eller andra lämpliga sammanhang där situationen så kräver.
Per Ivar är - förutom att han utvecklat det snabbväxande Böta Kvarn AB till vad det idag är baserat på skogsråvara - även den förste i världen som kan pelletera hampa storskaligt och kommersiellt. Böta Kvarn är idag ett ledande begrepp inom pelletering över huvud taget i östra Småland. Dessutom har Per Ivar Jonson hela 10 Wasa-lopp i benen - en dokumenterad stålman således och därmed Gustaf Wasas tydlige överman på flera sätt. Självaste Gustaf Wasa körde ju t ex det nästan 9 mil långa loppet blott en gång under hela sitt liv. Därefter blev Gustaf kung direkt enligt sägnen. Böta Kvarn tycks inom kort omsätta 12 - 15 miljoner kr trots att verksamheten startade för blott 2 - 3 år sedan med pelletsproduktion i gårdsmiljö.
Per Ivar Jonsons prestation att pelletera hampa öppnar dörrar för mänskligheten som stökiometriskt sett är större och utgör mer bestående landvinningar för hela mänskligheten än Gustaf Wasas äventyrliga enande av och intåg i Sverige som i sin helhet mycket väl kunnat stoppas av en mer välriktad hötjuga . Om Gustaf Wasa nu blev kung av Sverige 1526 för sina prestationer tycker jag att Per Ivar Jonson borde kunna adlas för alla sina delvis oegennyttiga prestationer. Det betonas att vi blott talar om förvärvande av titel och namn - inte förläningar, så det rör sig om mycket blygsamma kostnader för t ex Jordbruksverket. Namnförslag: Per Ivar Adels-Wärdh Jonson af Böta Kvarn. Hade det varit på Gustaf III tid (1750 i Sverige) hade han dessutom fått ut en adelstitel oxå - garanterat. Eller hade han varit engelsman i drottning Elisabeth:s England år 2009 där man t o m adlar rockstjärnor som Paul McCartney, Mick Jagger & Elton John m fl hade jag lagt in ett förslag direkt om detta i rätt instans. Att Böta Kvarn AB:s verksamhet redan efter kort tid genererar företagsvinst gör ju inte prestationen mindre.
- Nåväl !
Vi önskar familjeföretaget Böta Kvarn AB fortsatt framgång i sitt viktiga värv för att skapa en koldioxidneutral energiförsörjning i ett land där departementen sover törnrosasömn sedan minst 30 år. Tyvärr ...
P g a departementens omdömesbrister tvingas Bionic därför i brist på bättre resusrser att utnämna Per Ivar Jonson och hans söner till 2008 år foper - d v s personer som utfört något stort inom UNAK-logistiken eller "Projekt AgroChall" syftande till att uppnå ett fullt årsförnybart samhälle i god till innan FN:s 2C-mål schabblas bort. Det ska röra sig om stökiometriskt uppenbara steg i rätt riktning för mänskligheten som verksamt ökar sannolikheten för att mänskligheten kan återupprätta den CO2-halt som vi hade på Tellus 1950 - d v s 300 ppm - och målet måste vara uppnått innan 2040 enligt Hadley Institutes klimatscenarier för att inte planeten ska drabbas av den största katastrofen på 400 miljoner år enligt professor Peter Cox i SVT:s "Vetenskapens Värld" 26 januari 2006.
Familjen tilldelas därför i brist på bättre resurser var sin äkta Bionic-keps under maj 2009 att bäras vid t ex högtidliga och ceremoniella tillfällen.
Den kan efter önskemål väljas vit eller blå och kommer utdelas i maj 2009.
I emblemet intygas från Bionic att personen som bär denna keps är en "Foping Master of Recycable Energy & Global CO2 Reset".
Ordet "Foper" är adelsmärket på en person som behärskar fotosyntesoptimeringens svåra konst.
Per Ivar hade en magnifik hampa bakom sina imponerande stengärden redan 2007 vilket bevisas av nedanstående bilder.
Böta Kvarn - Bionic reportage 2007-09-29
Per Ivar Jonsson
- det är mycket energi i den mannenPer Ivar Jonsson är den småländske diskrete och mjuke stålmannen och den tekniskt allkunnige smålandsbonden som har uppfört alla byggnader med material från egen skog samt redan byggt en egen pelletsfabrik på gården som är fullt igång. Han påsar pellets redan med andras tryck på. Jag säger att jag tycker han borde ha en egen påse oxå.
Huvudsäkringen i gårdsfabriken ligger på hela
260 ampère. - Vilken kille ! Och han åker sitt 10 Wasa-lopp nästa år i februari som vanligt - av bara farten ! Självaste Gustaf Wasa körde loppet blott en gång mej veterligt. Per Ivar överträffar således även de dynastiska hjältarna med bred marginal.
Per Ivar Jonsson bor längst in i den småländska urskogen med postadress Ruda som verkar ha hamnat mitt i centrum av ett mång mil stort småländskt urskogscentrum. Per Ivar har även två dugliga söner som är med i projektet. Hans gård Böta Kvarn ligger 5 km in på en ytterst välhållen väg som anger "Böta Kvarn" från den sydgående "allfarvägen" om man som jag övernattat på statshotellet i Vetlanda. Plötsligt öppnar sig en 300 ha stor stengärdesförstärkt mycket vackert kulturlandskapshållen "glänta" i den småländska urskogen där uppenbart högsta ambitions- & aktivitetsnivå verkar råda. När jag ringer första gången håller Per Ingvar på att sätta en vacker småländsk gärdsgård, men "det jag inte hinner idag får väl bli i morgon" som han säger.
Vi kör gemensamt genom de oerhört välgjorda 200 år gamla stengärdsgårdarna fram till hampan. Känns som kilomerlånga stengärden.
Där gärdsgården slutar ser det ut så här. Där växer hampan bakom lika dyrt invallade stengärden. Kvalitetsarbete allt igenom: 200 år gamla snörräta stengärden - lagda helt utan cement - alltjämt efter 150 - 200 år. Inget underhåll flr Per Ivar, men en njutning att köra igenom för vi hoppas även om vissa är kilometerlånga.
Per Ivars stengärden är axelhöga och ca 180 cm breda samt kilometerlånga. De tycks linjera alla hans åkrar. Det är hans förfäder som lagt dem.
Kolla inpassningen av stenarna inbördes ! Dessa stengärden är lagda på frostfritt djup. Vackert hantverk men även rent konstnärskap i stenläggningen ! Det är inte stengärden det är "stenmurar" lagda av anonyma mästare större än Picasso i mina ögon ! Försök göra om det om u kan !
- Och så hampan var det ja !
Jeesus där står den. Som den växer redan i första försöket ! Den är ju ca dubbelt så hög som stengärdena d v s ca 3 m och ibland mer redan i första årets fältförsök på Böta Kvarn. Och vilken inramning med axelhöga precisionslagda sengärden. Per Ivar är således även en mycket duglig "fopper" som arbetar med precision. En jämn och fin gröda är resultatet.
Hampan är kanske något gles - troligen p g a något för djup sådd - men extremt grovstammig. Så gödslingen verkar vara rätt avvägd mellan de olika atomslagen, N, P, K, Ca, S, Mg etc. Lite ytligare inställning på såbillarna vid sådd till nästa år så blir det optimal beståndstäthet oxå. Och detta ligger längst in i skogarna i Småland.
Inte mycket solljus når ner i hampbeståndet trots att det nu är middagstid lördagen den 29 september 2007.
Per Ivar verkar nöjd med första årets hampförsök. Sorten heter Futura 75.
- Ordning och reda ! Inte en sten på åkern så långt ögat når !
Intill den hektarstora "täppan" med hampa står perfekt stenröjda åkrar - f n delvis använda som betesmarker. - Dessa ytor ser nästan ut som om de väntar på en riktig gröda som hampa. I trakten av Ruda och Emån finns gott om denna typ av stora plana perfekt stenröjda åkrar.
Kronan på en riktigt imponerande ek på Böta Kvarn.
Vackrare att skåda än eken i Norra Kvill: På Böta Kvarn finns några riktigt vackra gamla ekar ute på betesmarkerna. Det här vackra exemplaret är sannolikt mellan 300 och 500 år gammalt och ytterst vitalt. Trots allt bär det spår av upprepade åsknedslag, en indikering på att trädet under mycket lång tid varit den högsta punkten på en större yta - d v s en åker och/eller periodvis betesmark som här och nu. Varje gång åskan passerar denna punkt riskerar den att bli en ofrivillig åskledare. Alla riktigt vackra gamla ekar är så kallade fristående träd. Samtliga i landet med en viss ålder bär därför dessa "ofrivilliga åskledarskador" orsakade av att människan vill ha dem att stå solitärt för att de är så mäktiga att se - lisom detta träd.
Gårdsfabriken för pelletstillverkning på Böta Kvarn, Ruda i NV Småland står klar.
Man kan producera 1000 kg pellets/tim i den funktionella anläggningen med väl genomförd logistik och god arbetsmiljö.
Gårdsbesöksdag: 29 september 2007
Spånhallen har Per Ivar Jonsson byggt med virke från egen skog och gigantiska telestolpar han köpt på anbud. Två dugliga söner är lediga idag lördag då gårdsbesöket genomförs den 29 september 2007. F n tillverkas pellets blott från skogsspån, men hampan står nu och väntar på att bli skördad bakom lyxiga stengärden som är axelhöga och 180 cm breda i markytan opch snörräta kilometervis på Böta Kvarns ägor.
Anläggningen klarar produktion av 1 ton pellets i timmen. Det kräver en huvudsäkring på 260 A.
- Jeesus !
- Då är det "fabrik".
Ett första mycket energikrävande steg vid pelletstillverkning är malningen med hammarkvarn. Ett snabbt roterande stålkors kan så sönder det mesta, men det kostqar i energi. Det kostar allt mer energi ju finare partiklar man vill producera. Finheten bestäms av sållets hålstorlek och antalet hål. Dessa bestämmer uppehållstiden i kvarnrummet, liksom rotationshastigheten på hjulet. Material med relativt små skillnader i vattenhalt eller t ex ligninhalt kan bete sig helt olika unsder denna process. Denna kvarn är nedsänkt i golvet en dryg meter för att passa inloppet från intilliggande råvarulagret ( halm eller spånlager). Kvarnen är större än den ser ut på bilden och är nästan manshög nere i gropen.
Uppehållstiden i kvarnen bestäms dels av sållets håldiameter och hur tätt hållen sitter. Vidare bestäms den av varvtalet på hammarkvarnen samt inkommande stoftets partikelstorleksfördelning i råvaran. Även vattenhalt har stor betydelse. Du bestämmer hur fins material Du vill ska bli ingående material i pelletteraren.
Det är ekonomiskt såväl som arbetshygieniskt viktigt att stoftnivåerna läggs på lägsta nivå. Just nu håller man på att justera in den flera meter höga cyklonen som avskiljer stoft ifrån luft sedan biomassan finmalts.
Med denna maskin görs formuleringen av pellets så att den får en bra konsistens i pelletsmaskinen när den ska pressas. P g a variationer som kan uppstå enligt ovan i de beskrivna egenskaper hos råvaran det
Den dyraste enskilda investeringen torde vara själva pelleteraren som bakar ut de hårda pelletsen ur matrisen vid en börvärdesnivå av ca 13% vatten i pelletsen.- en stark plåt med hål i - som om de kom ut ur mors köttkvarn.
Den färdiga pelletsen hamnar i detta pelletslager på ytan försedd med skakdukar och nedtill med en skruv för matning av pellets via en elevator till påsningen.
Påsningen inklusive förslutningen av plastpåsen är nu en behändig sak. 40 st 25 kg påsar måste förslutas varje produktionstimme för att hålla anläggningens produktionskapacitet stången. Det blir en påse var 90 sekund.
OBS tänk på att använda munskydd och på alla sätt hålla nere stoftnivåerna i lokalerna vid gårdsförädling till pellets.
Det är viktigt av såväl arbetshygieniska skäl som av ekonomiska skäl - viktiga övergripande lönsamhetsparametrar.
Tänk på att sätta punktavsugar så nära eventuella stofthärdar som läcker om det inte går att täta dem.
Mellan de axelhöga stengärdena når hampan fullhöjd direkt hos Per Ivar redan första året.
Han har inom kort en fullt färdig pelletsfabrik som producerar 1 ton pellets i timmen. Huvudsäkringen ligger på 250 A. P g a att hampan redan första året visar sig växa så bra på hans åker och ger ca 10 ggr högre årsavkastning än skogen kommer hampan uppenbart utgöra en viktig råvara i hans pelletsproducerande anläggning. Sönerna hjälper till så mycket de kan.
Gårdsbesökdag:
2007-09-29
Aktuell beståndshöjd:
Ca 300 - 400 cm besöksdagen.
Fakta om ovanstående odling i övrigt enligt Torbjörn:
Sort:
Futura 75
Grödans ålder i bild:
Utsädesmängd:
kg/ha.
Sådjup:
2 - 3 cm.
Sådatum:
april 2007.
Uppkomst:
.
Radavstånd:
25 cm.
Så i sammanfattning: utmärkelsen är mycket välförtjänt för Per Ivar Jonssons del !
2009-01-19 Rune Ekman