Bionic Scandinavia         EU-Certifierat hamputsäde 2010             Till äldre Bionicsidor: 2009
Box 167,  Järnvägsg. 10,
260 22 Tågarp, Sweden.
 +46 (0)730 85 56 78                       
rexman@tele2.se                           

Hampa
Odlingsråd & -teknik
rekommendationer & agro-effekter

Jämförande försök Borgeby, Skåne: Rörflen, hampa och Salix - bilden tagen 2006 - d v s året innan hampa blev accepterad energigröda av EU, men klassades då politiskt som fibergröda efter 25 års tjafs med ytterst lomhörda svenska departement som därför redan kan ha sumpat chansen till en motbalansering av "global warming" dynamiken. Bilden visar 2 st politiskt klassade energigrödor samt en verklig (= stökiometrisk) energigröda - d v s en som förtjänar namnet energigröda. Hampsorten heter Futura 75. Sorten har i landet givit fullt ut 30 ton torrsubstans/ha ca 150 dagar efter sådd enligt Hushållningssällskapet.

Nöjd viltvårdare i sin frösättande "Fedora 17" i Sörmland

Hampan är i grunden lättodlad och har en enorm potential som industriråvara till en kaskad av marknader.

Du har som regel de bästa förutsättningar på de flesta luckra (syresatta) jordar i hela Skandinavien att få liknande eller fullt likvärda odlingsresultat som bilderna ovan antyde.

Följ första året Bionics råd fullt ut åtminstone på en mindre hektarstor "täppa". Våra rekommendationer är baserade på hundratals falkögda gårdsbesök i hampa runt om i samtliga länder i Skandinavien utom Norge (så här längt - där hampan ännu ej är tillåten att odla). Bionic har med stöd av Jordbruksverket levererat certifierat alltid "purfärskt"  hamputsäde med högsta möjliga grobarhet sedan 2001. Ett lyckat skörderesultat är alltid ett bevis på mångsidig odlarskicklighet i ca 100 parametrar - d v s att man rätt doserat över 100 helt olika tillväxtavgörande faktorer. En sund fotosyntesoptimering innebär alltid en för arten inbördes balanserade gödselgivor avpassade för hampans  artspecifika upptag av N, P, K, Ca, Mg, S etc som är kopplat till dess utseende och unika fördelning mellan olika organ och fraktioner.

   
Växten:
"Hampvägg"  ca 450 cm i genomsnittshöjd fotograferad ca 150 dagar efter sådd på Öland 2007 .  Jorden var i det här fallet en sandig potatisjord som ej vattnats.  T o m de franska "ledande världsmästarna" på framställning av hamputsäde som Bionic har ett intimt samarbete med var som här mycket imponerade av de svenska odlarnas genomsnittligt fina resultat där Bionics grundråd spelar in en hel del för att odlarna redan initialt ska kunna uppnå en hög avkastning.  Här inspekterar de sortägande fransmännen en odling på Öland  den 12 september 2007 med en stående total ovanjordbiomassa(TOB)  på ca 22 - 25 ton torrsubstans/ha i beståndet. Upp till 30 ton TOB ts/ha i september har verifierats av Hushållingssällskapet i Sverige 2007.  Det är roligt att se hur fint våra sorter går fram i ert klimat. Dom blir genomsnittligt högre i Skandinavien än under de traditionella odlingsformerna i Frankrike var ett konstaterande. I Frankrike har allt fokus legat på fiberproduktion. Deras intresse för energiproduktion i Frankrike väcktes uppenbarligen under besöket och rundresan i södra Sverige under några dagar i september 2007. Som en följd av det har fansmännen  i gödslingsförsök inspirerade av Bionic redan under 2008 uppnått 32 ton TOB ts/ha i norra Frankrike utan bevattning, men givetvis adekvat gödsling. - Mycket glädjande !
Som Danfeldt skriver i sin bok "Jordbrukslära" från ca 1916: "Hampan tål höga näringsgivor och den lägger sig ej..."  Ren "agrolyrik"  alltså för varje normalbegåvad person som ser tillväxtens tjusning  och möjligheter för att med ren solkraft bygga ett helt årsförnybart samhälle.  Nästa steg är att kunna skörda tillväxtens atomer och nyttja dem inom det långsiktigt hållbara regelverk som de gröna växterna befäste och slututformat för planeten sedan när de "gick upp på land för ca 600 miljoner år sedan (Kambrium) och i sin arvsmassa(DNA) lärde sig att "om vi ökar kolupptaget 200 ggr kan vi stå upp på land. De gröna växterna skrev således in i sin arvsmassa tydligt och klart att det gällde att fokusera på stora mängder, cellulosa, hemicellulosa och fenoler som i kondenserad form kallas ligning - alla med mycket hög kolhalt. Hampan är på årsbasis en av de duktigaste växtarterna på detta i den tempererade sektorn och bland dagens växtarter.  Man kan säga att just hampans "DNA-språkstext" är särskilt väl skriven för att acckumulera större mängder kolatomer  upp till Polcirkeln än någon annan ettårig växt odlingsbar i den tempererade sektorn. I Sverige har den blivit upp till 5 m enligt Polisens mätningar i Kungsbacka 2007 hos en professionell odlare i Västra Götaland. Hampan utgör därmed den mest agro-optimala & ekolärt riktigt framställda råvaran till det mesta av människans nu behövda nya råvaror för att kunna övergå till 100 % årsförnybarhet med bibehållande av nu uppnådd teknologiseringsnivå för hela mänskligheten under helt ekolära former - d v s full miljöhänsyn på koncentrerade ytor (ca 5 - 10% av landytan om vi optimerar fotosyntesen.
Hampan ger mest arealeffektivt producerade råvaran till - liksom på bilden ovan - helt giftfritt producerade fasta och flytane bränslen , fibrer(jfr bomull sprutas 14 ggr/säsong i USA) och matoljor (jämför raps i Skandinavien) för human och målerianvändning. Bränslena är eller kan alltid göras CO2-neutrala fasta & flytande högvärdiga 100% ettårsproducerade bränslen (verifierbart årligen), stoppande av global uppvärmning genom en "global-CO2-reset" som är Bionics atomärt hållbara precisionslösning för att på 20 år avsuga atmosfären det antaal CO2-molekyler som är av fossilt ursprung så att vi snabbt återgår till den globala halt som rådde 1950 -1960-talen - d v s ca 300 ppm. 

Odlingsområde:
Hampan kan och har odlats utan minsta skördenedsättning eller frostnupenhet upp till Tornedalen  - d v s  torde kunna odlas även upp till polcirkeln  20 mil N om Haparanda med de klimatbetingelser som är att vänta och den robusthet som hampan representerar i köldhärdighet. Den tål nattfroster under våren utan skador vid  -10  -   - 12°C.

Såtid:
Hampan bör sås så tidigt som det är fysiskt möjligt om energiproduktion avses. Gärna på yttorr i botten tjälad mark - helt perfekt för högsta möjliga årssolenergifixering. Vid odling för andra syften har vi inga synpunkter på såtid. I äldre litteratur står att hampan bör sås först sedan jorden blivit varm. Professor Hugo Osvald skriver i "Åkerns Nyttoväxter" (1959) att fröet gror redan vid +1°C.  Utnyttja således markfukten på bästa sätt genom tidig sådd. Med tidig sådd avses på t ex skånska sandjordar sådd i mars då viss fukt normalt finns ända upp i ytan . I Jämtland motsvarar tidig sådd för Bionic april, eftersom det är solen som driver hela systemet och marktäckning av grödan därför bör eftersträvas så tidigt under sommaren som möjligt för att riktigt höga skördar ska kunna uppnås.  Man bör så på torr tjälad mark om så är möjligt t ex uppe i Norrland. Hampan kan - p g a extrem köldhärdighet mot vårlig nattfrost ( den tål på våren -10 - - 12°C) - sås före alla andra vårsådda grödor(gärna redan på tjälad mark  där tjälen blott släppt i ytan och

Såbädd:
"Väl förberedd såbädd" som det står i Danfeldts "Jordbrukslära" från 1917. Du ska således skapa en väl syreventilerad (=lucker) såbädd. Välta helst omedelbart efter sådd. Därmed trycker Du ner eventuella stenar före stundande skörd ca 200 dagar senare så Du kan gå så nära nära mark med skärbordet som möjligt. Varje dm stjälkstubb i hampa motsvarar minst 1 - 2 ton i en väletablerad hampgröda ! De bästa grödorna vi sett är alltid på redan lucker eller genom plöjning luckrad jord som harvats och vältats i anslutning till sådden. Vi har dock sett mycket fina hampbestånd såväl på de styvaste lerjordar som på rätt behandlade sandjordar och rena mulljordar. Strukturskador är ett ytfenomen. Om jorden har strukturskador betyder det i klartext syrebrist i rotzonen för grödan oavsett växtart. Luckra då med plog och harv före sådd så luckrar hampan jorden vidare . På uttalade siltjordar och kompakt mjäla förefaller syrenivån vara för låg i jorden för att den ska kunna ta upp essentiella närsalter. Bl a blir kaliumupptaget snabbt en begränsande faktor vid syrebrist i jorden. Luckar jorden väl alltid och testa på mindre "täppa"! 

Proportionalitet råder i atomärt årsnäringsintag och uppnådd slutvikt/år art för art. Några atomära fuskbyggen finns inte i naturen när individers tillväxt ska åstadkommas. Varje begränsningsfaktor som verkat minut för minut leder till en förminskning av individen i förhållande till det som arvsmassan(DNA) har ett ontogenetiskt styrprogram för.  Alla växt- & djurarter måste få daglig näring i proportion till sin i arvsmassan planerade slutvikt. Det är självklart för de flesta växtodlare. Hampan har en tillväxtstrategi inlagd i sin arvsmassa  - en ontogeni  - som gör att den "vill bli väldigt stor om det finns gott om näring på en ståndort. Hampan har därvid en i sitt DNA inlagd hormonellt styrd  "superdominansstrategi  i växtriket". Den har en synligt högre naturlig koncentration av de "förgrönande" hormonerna auxin, cytokinin och gibbereliner som gör den grönare än omgivningen långt in på hösten. De hampsorter Bionic utvalt för energiproduktionssyfte "vill växa länge vegetativt"  innan de planerar sin frösättning  under en tillväxtsäsong.
"Hampan tål höga näringsgivor och den lägger sig ej" skriver Danfelt i sin bok "Jordbrukslära" (1916), rena "agrolyriken" som sagt som vi bör ta tillvara, trots att departementen satsat på förintelse av arten sedan 1965, men naturligtvis misslyckades med.   

Bionic tycker Du bör sträva efter en helt ogräsfri åker där hampan vuxit en säsong. Det är lätt att uppnå om man inte snålar på utsädet i början och samtidigt gödslar minst 150 kg N/ha samt initialt kanske lika många kg K/ha åtminstone i en liten täppa ett första år. Avviker Du från våra råd brukar ogräset komma in vid ca 16 kg utsäde/ha. Vissa föredrar en sådan situation och lyckats spara 300 - 500 kr/ha en viss säsong. Chansen är då störst vid hög gödslingsgiva av NPK.

För KRAV-odlare samt för t ex dioika sorter har vi lite andra rekommendationer kopplade till odlarens strategier. Ring oss !

Beståndshöjd: Beroende på sortval och ståndortens bördighet blir hampan normalt 1 - 5 m i landet. Planthöjdsrekorden globalt ligger under olika tillväxtbetingelser på 6 - 8 - 10 - 12 m enligt en rad olika litteraturkällor. Första odlingsåret i Närke (2003) blev den på ren mulljord på gammal (ca 1815) dikad  Kvismarebotten helt utan varje form av mänskligt tillförd gödsling från odlarens sida på Vrana Säteri 4,5 m som högst i den monoika sorten Futura 75. Hanplantor är mycket sällsynta i det franska sortmaterialet p g a att man där lägger oerhörd nit på detta i utsädesproduktionen. Det är oerhört manuellt arbetskrävande kan vi avslöja och sker under mycket speciella odlingsformer. Beståndshöjden låg där på - i genomsnitt för plantorna - ca 4 m enligt undertecknads bedömning i slutet av september.

2009-11-09 RE