Dvärghampan "Finola" - som Bionic har Jordbruksverkets formella stöd att sälja från 2004  - blir dock blott ca 1,5 m hög. Denna sort har då andra ekonomiska företräden såsom extremt tidig mognad för att få fröet att bättre avmogna i det för hampan olämpliga svenska fröavmogningsklimatet. Den kan odlas som vilken konventionell oljeväxt som helst ur logistiksynpunkt, men ändå lämna betydande fiberskörd eller energitillskott.

Teoretiskt sett kan hampan framgent på bästa ståndorter och/eller odlingsbetingelser förväntas bli ännu högre än som här uppges.

Detta gäller särskilt om avancerad fotosyntesoptimering sker med vatten och näringsdosering. 

Under sådana betingelser torde framgent bestånd kunna uppnås i Sverige på mellan 5 - 6 m inom 120 - 150 dagar från sådd med beaktande av den klimatförändring vi befinner oss i och kan dra nytta av allt oftare. 

Få annuella jordbruksgrödor kan dock variera så i höjd - som ett svar på bl a näringsstatus i marken - vid frömognad som just hampa.
Vid optimal vatten-, syre- och övrig näringstillgång kan då vi lärt oss optimera befintligt sortval dock högre bestånd på sikt väntas på de bästa jordarna i landet. 

Historiskt sett:
Hoffman(1939) delar i boken "Pflanzenzüchtung, band IV" in hampan godtyckligt och subjektivt i en sydlig och en nordlig form. Fram till frömognad blir de sydliga formerna 4 - 6 m medan de extremt nordliga blott blir 0,3 - 0,5 m.  I södra Europa - t ex Po-dalen i norra Italien - finns historiska uppgifter på att hampan kan bli mellan 6 m och ända upp till 8 m. I Rhendalen blir den åtminstone 4 m. Så det gäller med andra ord att så rätt Bionic- sort som svensk odlare. 

Jag vill särskilt framhålla att alla dessa siffror härrör från en tid när höstvetet i Svalöv genomsnittligt avkastade ca 2 ton/ha och modern odlingsoptimering var ett okänt begrepp - vilket torde ha intresse för dagens professionella "fotosyntetiker". Flertalet som läser denna sida har jordar som idag i höstvete ger 6 - 8  - 10 ton/ha varje år. 

Ett extremt exempel på artens genetiska variationspotential och hur den i extrema fall kan reagera på ändringar i dagslängd som uppträder när samma sort flyttas mellan olika breddgrader på jordklotet är följande exempel från Ingvar Granhall givit i boken "Svensk Växtförädling" 1941. Han tar som exempel från en tid då hampan förädlades inom landet av Sveriges Utsädesförening i Svalöv :

Om man skulle selektera en hampsort i Östersunds-trakten med en höjd på ca 2 m i slutet av odlingssäsongen hade avkomman till dessa plantor sannolikt blott blivit ca 30 cm höga och blommat efter ca 3 veckor efter uppkomst om man sått dem i Ungern.

Som odlare får Du tills vidare lita på att Bionic beaktar alla sådana här aspekter vid sitt sortval. 

Beståndets höjd bestäms hos den enskilda sorten i hög utsträckning av sortens dagslängdsreaktion. Denna bestäms i sin tur av fytokromsystemets utformning i växten. 

Olika hampsorter är ytterst olika i sin reaktion gentemot dagslängden. 

En sort som i en miljö blir 3 meter kan i en annan dagslängdsregion bli 30 cm (I.Granhall, Svensk Växtförädling, 1951)

Globalt sett har sammanfattningsvis dokumenterats att sortvariation + dagslängdsreaktion +ståndort(=näringsbetingelserna i jorden) + klimat sammantaget  kan ge upphov till en variation inom arten hampas längd vid frömognad från otroliga ca 20 cm till lika otroliga 12 m inom loppet av en tillväxtsäsong. Den senare siffran torde sannolikt vara ett världsrekord i sig för en annuell ört som hampan trots allt är. Har jag fel så rätta mig.

- Är det konstigt att man som fotosyntesoptimerare lätt blir legitimt fascinerad av denna art ?

2004-01-05 Rune Ekman