(=värmevärdet i =7 m³ olja/ha*år)
- inte långt borta i tiden inom den skickliga svenska växtodlarkåren i södra Sverige på bra jordar.

Med "ideotyp" menas en teoretisk tänkt idealväxt för något mänskligt uppställt produktionsmål. 

Hampan - som art - kan sägas ligga ytterligt nära en perfekt "ideotyp" för mycket höga årliga skördar av torrsubstans-biomassa p g a sin tillväxtontogeni och "stråstyrka".

De långa floem-fibrerna i plantan armerar hela växten mot fotosyntesnedsättande liggsädd unde hårda väderbetingelser i kombination med höga växtnäringsgivor. Den beter sig som en ettårig långfibrig gran för åkerbruk och lämnar jorden fri från ogräs samt i gottnäringstillstånd och jorden luckrad genom de djupa rötterna. 

Hampan svarar snabbt med ökad längdtillväxt utan risk för liggsäd om åkern innehåller övrig fullnäring och vatten - enligt äldre beprövad erfarenhet. Som "fotosyntetiker" kan man då glädjas åt "odlingssäkerhet" och stor areell skörd räknat i ton ts/ha.

Eftersom alla grödor innehåller ganska exakt 44% kolatomer i torkad biomassa så kommer en sådan art att vara mer odlingsvärd än någon annan ur energi- eller fibersynpunkt i ett AGENDA21-perspektiv.

Hampan ligger med sitt utseende - "som en gran" - således i alla tänkbara parametrar så nära en sådan "ideotypväxt"-art för  högsta möjliga avkastningspotential man kan tänka sig. 

Hampan har - om man väljer rätt sort - dessutom en sådan tillväxt- och utvecklings-strategi(=ontogeni) för blomning och frösättning att den normalt "planerar" att växa under lång tid innan den sätter frö till mognad.

(Väljer Du helt fel sort kan hela beståndet  faktiskt gå i blom inom tre veckor efter uppkomst och då är det kört ur energiproduktionsnivå. Då blir det bara frö till vildfåglarna.)

 Enda invändning mot plantan som hittills kunnat uppställas är av medicinsk och socialpolitisk art som vi alla vet - nämligen artens förmåga att producera den psykoaktiva substansen THC. Med modern genteknik kan man med 100% säkerhet reducera THC-halten i arten ytterligare jämfört med dagens odlade låg THC-sorter. Detta är redan på gång i andra länder nu.

 Ett stort problem med t ex cerealierna ( t ex korn och vete) är att runt 50% av biomassan ovan jord deponeras i toppen av plantan - d v s i axets frön. Rent fysikaliskt kan man då beräkna att en sådan växttyp har betydligt lättare att ge upphov till "liggsäd" - varvid fotosyntesen helt upphör p g a överskuggning från överliggande strån i liggsäden. Om man lägger fullgödselgivor motsvarande t ex 300 kg N/ha så torde samtliga vetesorter på marknaden sluta som ren liggsäd efter häftiga sommarregn - dock icke hampan. 

Hampan beter sig ej så på en så hög N-giva,  dels för att den är "armerad" med floemfibrer i hela stjälken. Dessutom blir den tjockare och tjockare nedtill ju mer den växer på höjden - som en gran. Därför är "liggsäd är ett okänt begrepp i hampa" som professor Kurhansky sade till mig  15 juli 1987 vid ett besök vid hans institution för fiberväxter vid universitetet i Poznan, Polen. 

Det sortmaterial odlaren har tillgång till idag i höstvete reagerar inte så vid stråbasen utan skjuter upp den mesta näringen i toppen av plantan vid god extra god näringstillgång, vilket blir "fallet" för den - d v s liggsäd på höga näringsgivor innan skörd vid verkligt höga växtnäringsgivor.

Hampan har som växtart "svarar rätt på allt" för en "fotosyntetiker" och är dessutom känd för att vara en växtart som angrips mycket lite av parasiter och växtsjukdomar enligt äldre svensk och utländsk litteratur Inga sprutkostnader med sprutbommar på 3 - 4 m höjd således.

Klart är att den extrema fiberkvaliteten starkt bidrar till den exceptionellt hög "stråstyrkan". Detta garanterar många effektiva tillväxtdagar per säsong under optimala betingelser även vid extremt höga näringsnivåer och i täta bestånd. Detta ger i slutändan den extremt höga torrsubstans-skörde-potentialen hos arten.

I Polen har arten stundtalsunder uppnått 25 ton torrsubstans/ ha * år i officiella försök enligt Institutionen för Spånadsväxter vid Universitetet i Poznan. Samma skördenivå ska inte vara långt borta i tid och rum i det något fuktigare Sverige sedan vi nu åter får överhöghetens apostlar att tillåta odlingen av hampa igen. En sådan biomassaskörd motsvarar ca 7 ton villaolja/ha* år som framgår av sammanställningen på energiaspekter. I dessa avseenden ligger hampan i en klass för sig ur "naturlig logistiksynpunkt" eller "tack vare vår herre" (vilket man nu föredrar) som framgår där.

Det är därför klart att ingen urskiljningslös politik långsiktigt kan döda intresset bland alla legitima "fotosyntetiker" i landet för att odla arten för en kaskad av legitima industriella syften. 

Fotosyntesen är ju trots allt kulturens stökiometriska urmoder och grunden för den mesta sysselsättningen.

Det är därför ingen stökiometrisk tillfällighet att uppåt 60% av hela EU:s totalbudget går åt till att styra Europas alla "fotosyntetiker". Kan man kontrollera fotosyntesens former inom ett område - då har man makten över undersåtarna, det ser vi nu med olika regionala och nationella tillämpningar både i t ex Afrika, Europa och Sverige.

Att arbeta som "fotosyntetiker" är tyvärr därför sällan ett fritt yrke. 

Redan Gustaf Vasa drog in "tiondet" till sin dynasti..

RE