Bionic Scandinavia
Box 167, Järnvägsg. 10, 260 22 Tågarp, Sweden.
Phone +46 (0)730 85 56 78
 www.bionic.nu      

Hampa
Odlingsteknik
rekommendationer & agro-effekter

Hampan är i grunden lättodlad och har en enorm potential som industriråvara till en kaskad av marknader.

Du har som regel de bästa förutsättningar på de flesta luckra (syresatta) jordar i hela Skandinavien att få liknande eller fullt likvärda odlingsresultat som bilderna ovan antyde.

Följ första året Bionics råd fullt ut åtminstone på en mindre hektarstor "täppa". Våra rekommendationer är baserade på hundratals falkögda gårdsbesök i hampa runt om i samtliga länder i Skandinavien utom Norge (så här längt - där hampan ännu ej är tillåten att odla). Bionic har med stöd av Jordbruksverket levererat certifierat alltid "purfärskt"  hamputsäde med högsta möjliga grobarhet sedan 2001. Ett lyckat skörderesultat är alltid ett bevis på mångsidig odlarskicklighet i ca 100 parametrar - d v s att man rätt doserat över 100 helt olika tillväxtavgörande faktorer. En sund fotosyntesoptimering innebär alltid en för arten inbördes balanserade gödselgivor avpassade för hampans  artspecifika upptag av N, P, K, Ca, Mg, S etc som är kopplat till dess utseende och unika fördelning mellan olika organ och fraktioner.

  

        
Växten:
"Hampvägg"  ca 450 cm i genomsnittshöjd fotograferad ca 150 dagar efter sådd på Öland 2007 .  Jorden var i det här fallet en sandig potatisjord som ej vattnats.  T o m de franska "ledande världsmästarna" på framställning av hamputsäde som Bionic har ett intimt samarbete med var som här mycket imponerade av de svenska odlarnas genomsnittligt fina resultat där Bionics grundråd spelar in en hel del för att odlarna redan initiallt ska kunna uppnå en hög avkastning.  Här inspekterar de sortägande fransmännen en odling på Öland  den 12 september 2007 med en stående total ovanjordbiomassa(TOB)  på ca 22 - 25 ton torrsubstans/ha i beståndet. Upp till 30 ton TOB ts/ha i september har verifierats av Hushållingssällskapet i Sverige 2007.  Det är roligt att se hur fint våra sorter går fram i ert klimat. Dom blir genomsnittligt högre i Skandinavien än under de traditionella odlingsformerna i Frankrike var ett konstaterande. I Frankrike har allt fokus legat på fiberproduktion. Deras intresse för energiproduktion i Frankrike väcktes uppenbarligen under besöket och rundresan i södra Sverige under några dagar i september 2007. Som en följd av det har fansmännen  i gödslingsförsök inspirerade av Bionic redan under 2008 uppnått 32 ton TOB ts/ha i norra Frankrike utan bevattning, men givetvis adekvat gödsling. - Mycket glädjande !
Som Danfeldt skriver i sin bok "Jordbrukslära" från ca 1916: "Hampan tål höga näringsgivor och den lägger sig ej..."  Ren "agrolyrik"  alltså för varje normalbegåvad person som ser tillväxtens tjusning  och möjligheter för att med ren solkraft bygga ett helt årsförnybart samhälle.  Nästa steg är att kunna skörda tillväxtens atomer och nyttja dem inom det långsiktigt hållbara regelverk som de gröna växterna befäste och slututformat för planeten sedan när de "gick upp på land för ca 600 miljoner år sedan (Kambrium) och i sin arvsmassa(DNA) lärde sig att "om vi ökar kolupptaget 200 ggr kan vi stå upp på land. De gröna växterna skrev således in i sin arvsmassa tydligt och klart att det gällde att fokusera på stora mängder, cellulosa, hemicellulosa och fenoler som i kondenserad form kallas ligning - alla med mycket hög kolhalt. Hampan är på årsbasis en av de duktigaste växtarterna på detta i den tempererade sektorn och bland dagens växtarter.  Man kan säga att just hampans "DNA-språkstext" är särskilt väl skriven för att acckumulera större mängder kolatomer  upp till Polcirkeln än någon annan ettårig växt odlingsbar i den tempererade sektorn. I Sverige har den blivit upp till 5 m enligt Polisens mätningar i Kungsbacka 2007 hos en professionell odlare i Västra Götaland. Hampan utgör därmed den mest agro-optimala & ekolärt riktigt framställda råvaran till det mesta av människans nu behövda nya råvaror för att kunna övergå till 100 % årsförnybarhet med bibehållande av nu uppnådd teknologiseringsnivå för hela mänskligheten under helt ekolära former - d v s full miljöhänsyn på koncentrerade ytor (ca 5 - 10% av landytan om vi optimerar fotosyntesen.
Hampan ger mest arealeffektivt producerade råvaran till - liksom på bilden ovan - helt giftfritt producerade fasta och flytane bränslen , fibrer(jfr bomull sprutas 14 ggr/säsong i USA) och matoljor (jämför raps i Skandinavien) för human och målerianvändning. Bränslena är eller kan alltid göras CO2-neutrala fasta & flytande högvärdiga 100% ettårsproducerade bränslen (verifierbart årligen), stoppande av global uppvärmning genom en "global-CO2-reset" som är Bionics atomärt hållbara precisionslösning för att på 20 år avsuga atmosfären det antaal CO2-molekyler som är av fossilt ursprung så att vi snabbt återgår till den globala halt som rådde 1950 -1960-talen - d v s ca 300 ppm. 

 

Odlingsområde:
Hampan kan och har odlats utan minsta skördenedsättning eller frostnupenhet upp till Tornedalen  - d v s  torde kunna odlas även upp till polcirkeln  20 mil N om Haparanda med de klimatbetingelser som är att vänta och den robusthet som hampan representerar i köldhärdighet. Den tål nattfroster under våren utan skador vid  -10  -   - 12°C.

 

Såtid:
Hampan bör sås så tidigt som det är fysiskt möjligt om energiproduktion avses. Gärna på yttorr i botten tjälad mark - helt perfekt för högsta möjliga årssolenergifixering. Vid odling för andra syften har vi inga synpunkter på såtid. I äldre litteratur står att hampan bör sås först sedan jorden blivit varm. Professor Hugo Osvald skriver i "Åkerns Nyttoväxter" (1959) att fröet gror redan vid +1°C.  Utnyttja således markfukten på bästa sätt genom tidig sådd. Med tidig sådd avses på t ex skånska sandjordar sådd i mars då viss fukt normalt finns ända upp i ytan . I Jämtland motsvarar tidig sådd för Bionic april, eftersom det är solen som driver hela systemet och marktäckning av grödan därför bör eftersträvas så tidigt under sommaren som möjligt för att riktigt höga skördar ska kunna uppnås.  Man bör så på torr tjälad mark om så är möjligt t ex uppe i Norrland. Hampan kan - p g a extrem köldhärdighet mot vårlig nattfrost ( den tål på våren -10 - - 12°C) - sås före alla andra vårsådda grödor(gärna redan på tjälad mark  där tjälen blott släppt i ytan och är torr.

 

Såbädd:
"Väl förberedd" - d v s gör den väl syreventilerad (=lucker). Välta helst omedelbart efter sådd. Därmed trycker Du ner eventuella stenar före stundande skörd ca 200 dagar senare så Du kan gå så nära nära mark med skärbordet som möjligt. Varje dm stjälkstubb i hampa motsvarar minst 1 - 2 ton i en väletablerad hampgröda ! De bästa grödorna vi sett är alltid på redan lucker eller genom plöjning luckrad jord som harvats och vältats i anslutning till sådden. Vi har dock sett mycket fina hampbestånd såväl på de styvaste lerjordar som på rätt behandlade sandjordar och rena mulljordar. Strukturskador är ett ytfenomen. Om jorden har strukturskador betyder det i klartext syrebrist i rotzonen för grödan oavsett växtart. Luckra då med plog och harv före sådd så luckrar hampan jorden vidare .

Gödsling: 
På minerogena jordar minimum 160 kg N/ha ett första år på ny oprövad jord. En frodig hampgröda innehåller ca 10% fler kg K/ha än N.  Fosfor(P) bör på minerogena jordar tillföras i en mängd ett första år av ca 1/12 av tillförda vikten rent N/ha som tllförs. På rent organogena jordar  Motivering: En stor "mammut" kräver mer näring på ett år än ett viktmässigt mindre djur som en hjort. Hampan har dessutom i hela landet under optimala näringsbetingelser uppemot 50% fler effektiva tillväxtdagar än de lokala alternativen på varje ståndort som vete eller korn. Det gör att den hinner ta upp mycket större näringsmängder än gräsen.

Proportionalitet råder i atomärt årsnäringsintag och uppnådd slutvikt/år art för art. Några atomära fuskbyggen finns inte i naturen när individers tillväxt ska åstadkommas. Varje begränsningsfaktor som verkat minut för minut leder till en förminskning av individen i förhållande till det som arvsmassan(DNA) har ett ontogenetiskt styrprogram för.  Alla växt- & djurarter måste få daglig näring i proportion till sin i arvsmassan planerade slutvikt. Det är självklart för de flesta växtodlare. Hampan har en tillväxtstrategi inlagd i sin arvsmassa  - en ontogeni  - som gör att den "vill bli väldigt stor om det finns gott om näring på en ståndort. Hampan har därvid en i sitt DNA inlagd hormonellt styrd  "superdominansstrategi  i växtriket". Den har en synligt högre naturlig koncentration av de "förgrönande" hormonerna auxin, cytokinin och gibbereliner som gör den grönare än omgivningen långt in på hösten. De hampsorter Bionic utvalt för energiproduktionssyfte "vill växa länge vegetativt"  innan de planerar sin frösättning  under en tillväxtsäsong.
"Hampan tål höga näringsgivor och den lägger sig ej" skriver Danfelt i sin bok "Jordbrukslära" (1916), rena "agrolyriken" som sagt som vi bör ta tillvara, trots att departementen satsat på förintelse av arten sedan 1965, men naturligtvis misslyckades med.   

Rätt gödslad hampa  - Futura 75 - hos agrolog Bertil Jacobsson, Tåsjö, Hoting i NV Ångermanland & NV Jämtland 2007 med utsikt över Borgafjällen. Departementen undanhöll denna sanning för svenska folket sedan 1965 med alla paranoida politiska medel som hade en sak gemensam: genetisk urskiljningslöshet inom arten hampa. Den kan kosta mänskligheten sin egen undergång. Sverige - politiker och departement - var mycket aktiv i sin urskiljningslöshet internationellt vilket väl dokumenterat sedan mot hampan i FN sedan 1972.  Tyvärr ! Sveriges och världens framtid hade sett mycket bättre ut om man börjat lyssna på bl a undertecknad på 1970- och 80-talen.

 

Det finns ingen annuell gröda odlingsbar i den tempererade sektorn som så proportionellt och utan liggsädesrisk så väl svarar på en atomärt balanserad gödsling  upp till mycket höga näringsgivor som hampan. Hampans stjälk eller "stammen" har en arkitektur som en grans, men den växer lätt 10 ggr snabbare än en gran på ett år om näringen finns på ståndorten. Med balanserad näring avses här de inbördes mängdförhållandena av i huvudsak de livsnödvändiga atomära byggstenarna H, C, O, N, P, K, Ca, S, Mg, Fe, Mn, Cl, Zn, Cu, B, Mo (listade i ungefärlig ymnighetsordning i växten. Behovet av de olika atomära byggstenarna är inskrivet i DNA-språket i varje cell i växten. Varje cell måste dessutom hålla reda på i vilken position och ålder i växten den res´presenterar samt vilket organ den representerar. Blott växtindivider som hamnar på bästa ståndort kan "fullspela" upp till full storlek hos växtindividen sina livsmål som ettårig växt.  Ingen annuell(=!-årig) växtart odlingbar i den tempererade klimatzonen har en arkitektur och en agrologisk manipulerbarhet högre än hampans upp till höga näringsgivor utan minsta liggsädestendens. Planttätheten bestäms av odlaren och hans såmaskin. Mogen hampa innehåller knappt 1% N. 100 kg N räcker således teoretiskt till 10 - 12 ton TS/ha och 200 kg N/ha till ca 20 - 25 ton TS/ha, vilket mångfaldigt verifierats bland Bionics odlare. Bottna gärna med svämgödsel 40 - 80 ton och spetsa med exempelvis ett svavelinnehållande kvävegödselmedel som Axan upp till totalt 200 kg N /ha. Hampan tar enligt Bionics växtanalys dessutom upp lika många kg K som Ca  som N/ha. Bilden kompliceras av att det alltid finns en viss mängd näring på åkern i sig  som hampan lyckas uppta  före växtsäsongens slut. Den naturliga N-mängden/ha varierar med ståndorten, jordtypen, fukthalten m m, vilket förklarar en viss resultatvariation från odlare till odlare. Har Du gödslingsfrågor, ring oss ! Det är inte olagligt !

Sådjup: 
Fröet ska sås på 2 - 3 cm djup.

Radavstånd:
Av många skäl rekommenderar vi 25 cm radavstånd av en rad praktiska skäl. Bl a är det många fyrfota varelser som håller till i den och "bor" i grödan under olika perioder av året eller inte är sena att hålla sig framme i grödan p g a det  extremt näringsbalanserade fröet som dråsar ner under lång tid om de händelsevis är så tunga att de inte flyga upp och sätta sig och nnjuta i själva frövippan. Olika modeller av hönsfåglar är ett sådant exempel.

Rekommenderad utsädesmängd, monoika energi-/fibersorter i konventionell odling:
Första året rekommenderar Bionic numera i konventionell odling (välgödslat eller naturligt bördig mulljord med hög mineralisering) blott 18 - 20 kg utsäde/ha  av vårt nyplomberade utsäde  - alltid med högsta möjliga grobarhet uppåt 90% i de franska "energisorterna" - när det anländer till odlaren från oss. P g a att detta utsäde är extremt grobarhetsbenäget vid ankomst till odlaren tar det snabbt upp fukt ifrån all omgivning - d v s imbibitionen ("frösvällningen") påbörjas. Fröet kommer från en ursprunglig naturmiljö där "fröet tror sig veta" att det gäller att ta upp all fukt som finns tillgänglig för att lägga sig i beredskapläge för att snabbt kunna dra igång tillväxtprocessen när full markfukt inträffar så att den kan växa ikapp och ihjäl alla andra arter på ståndorten. Hos de fröer där denna svällningsprocess inte avslutas så som i naturen med en allt mer vattenkrävande frö dör fröet efter ett halvår eller så. Grobarheten sjunker därför snabbt i gammalt hamputsäde som inte lagrats torrt och kallt -betingelser som i kombination inte existerar i den tempererade sektorn. Det måste således till "aktiv torrlagring" under speciella betingelser för att inte sänka grobarheten i det utsäde Bionic levererar om det inte sås direkt.  En lagring under 3 - 6 månader på logen sänker dock normalt inte grobarheten nämnvärt. Det har kommit till vår kännedom att det finns "skojare" på marknaden som sålt "utsäde" till professionella växtodlare med ner till 15% grobarhet ganska nyligen.  Bortsett från att sådan vara inte klassas som utsäde enligt EU:s normer måste utsädesmängden för att få ett lika väletablerat bestånd som Bionic rekommenderar ökas med en faktor 6 när Du gör prisjämförelser och ska så.   Prismässigt är sådant frö värt ca 6 kr/kg av en rad logistikskäl som inkluderar även fraktkostnad, men får enligt EU:s regelverk aldrig distribueras som utsäde. 
     Om allt stämde bra för Dig efter första årets sådd och Du fick ett jämt och kompakt bestånd helt utan ogräs kan Du därefter möjligen gå ner till 18 kg utsäde av vår kvalitet/ha och fortfarande ha en helt ogräsfri åker. Vi talar här om rekommenderade utsädesmängder för våra monoika sorter, vilka har avsevärt bättre marktäckning och därmed ogräseffekt än dioika sorter av hampa. Vid ca 16 kg utsäde/ha är normalt risken stor - enligt våra mångåriga fältobservationer bland Skandinaviska hampodlare - att ogräset inte slås ut helt i tidiga stadier av hampan. Och prisskillnaden på 2 kg hamputsäde är då en billig "biologisk totalherbicid" applicerad helt utan extra körkostnad. MIssa inte den möjligheten  på vägen mot ett mer uthålligt jordbruk fritt från ogräs. Ogräs är tyvärr ofta mycket dyra blommor på åkern för odlaren ett följande år !
På vissa typer av sandiga mulljordar kan ogrästrycket vara extremt. Där bör odlaren ett första år höja utsädesmängden till kanske 25 kg/ha för att slå ut fröreserven samt ha tillfört snabbtillgängligt nitrat. Naturgödselns "slow release" fungerar inte alltid under extremt ogrästryck. Med snabbtillgängligt nitrat slås ogräsbestånden ut helt. "Nitrat-strategin" fungerar även väl på extremt kalla jordar som t ex på Island eller i Tornedalen för att uppnå extra snabb beståndsetablering av hampa och därmed öka antalet effektivast möjliga tillväxtdagar per år för hampan.

Eftersom hampan p g a regeringens & departementens helt onyanserade kontraproduktiva linje (man accepterade inte genotypbegreppet som jag ständigt påpekade för dem) riktad mot hampan under 40 år - är en ny gröda för de flesta odlare bör Du aldrig chansa på att ogräset kan ta över p g a en felinställning i såmaskinen av något slag i början.  Gör därför -speciellt första året - noggranna vridprov på såmaskinen före sådd och se att allt stämmer.

Bionic tycker Du bör sträva efter en helt ogräsfri åker där hampan vuxit en säsong. Det är lätt att uppnå om man inte snålar på utsädet i början och samtidigt gödslar minst 150 kg N/ha samt initialt kanske lika många kg K/ha åtminstone i en liten täppa ett första år. Avviker Du från våra råd brukar ogräset komma in vid ca 16 kg utsäde/ha. Vissa föredrar en sådan situation och lyckats spara 300 - 500 kr/ha en viss säsong. Chansen är då störst vid hög gödslingsgiva av NPK.

För KRAV-odlare samt för t ex dioika sorter har vi lite andra rekommendationer kopplade till odlarens strategier. Ring oss !

 

Agrosystemeffekter

Beståndshöjd: Beroende på sortval och ståndortens bördighet blir hampan normalt 1 - 5 m i landet. Planthöjdsrekorden globalt ligger under olika tillväxtbetingelser på 6 - 8 - 10 - 12 m enligt en rad olika litteraturkällor. Första odlingsåret i Närke (2003) blev den på ren mulljord på gammal (ca 1815) dikad  Kvismarebotten helt utan varje form av mänskligt tillförd gödsling från odlarens sida på Vrana Säteri 4,5 m som högst i den monoika sorten Futura 75. Hanplantor är mycket sällsynta i det franska sortmaterialet p g a att man där lägger oerhörd nit på detta i utsädesproduktionen. Det är oerhört manuellt arbetskrävande kan vi avslöja och sker under mycket speciella odlingsformer. Beståndshöjden låg där på - i genomsnitt för plantorna - ca 4 m enligt undertecknads bedömning i slutet av september.

Förfruktsvärde: Enligt danska undersökningar är hampans förfruktsvärde +10 -  +20 % oavsett vilken den efterföljande grödan är - inkluderat hampan själv. Detta kan förklaras av att hampan med sitt djupa annuella rotsystem - som alltid dör framåt senhösten - luckrar alla jordar, vilket ökar mineraliseringen i jorden. Totalmängden av alla vattenlösliga växtnäringsämnen i jordens komplexa buffrade utbyteskapacitet ökar. Bördigheten ökar således alltid efter hampa samt även i hampa efter hampa - vilket Gudhem visade mig 2004 mycket visuellt.

Högavkastande ideotyper: De monoika drogfria och extremt senblommande hampsorterna är de säkraste och mest högavkastande av ontogenetiska skäl - d v s skäl kopplade till en ettårig växts genetiskt inlagda årsutvecklingsplanering & -mål som alltid slutar med regenerering av en ny avkomma(frösättning). All monoik hampa har utvecklats och upprätthålls mycket aktivt genom traditionell växtförädling av sortägarna.

Ogräseffekt: Vid konventionell odling på oxttillgängligt N lagts på en lägre nivå uppnås i monoika hampsorter full marktäckning och därmed full ogräsutslagning först med en något högre utsädesmängd uppåt 22 - 25 kg utsäde/ha av Bionic- kvalitet vad gäller grobarheten. Ogräseffektbevisen ligger i bildform bl a här !

Stjälkstyrka: "...hampan tål höga näringsgivor och den lägger sig ej..." skriver Danfelt i sin "Jordbrukslära" från 1916 - ren agro-lyrik för alla växtodlare alltså. Hampans stjälkstyrka( jfr stråstyrka i gräs) ligger på en nivå som saknar motstycke bland ettåriga jordbruksgrödor med undantag av majsen - som dock inte kan odlas  i Tornedalen som hampan.

Växtföljd: Hampan passar - enligt vad som ovan antytts - bra in i växtföljden var som helst, vilket redan Danfelt påpekar (1916). Växelbruk är alltid bra. Ju fler växtarter av så olika släktskap som möjligt, desto "djävligare" får varje potentiell parasit på en växtart att det som är poängen med en lång växtföljd. Vid växelbruk med allt fler arter ökas således antalet år ytterligare mellan återkomster av samma gröda - något som väsentligt ökar utsvältningen av växtparasiterna på ståndorten högst påtagligt. Enligt Danfelts "Jordbrukslära" kan man även mycket väl så hampa efter hampa utan minsta problem med parasiter i hampan.. Själv såg jag på Gudhem 2004 att andra årets hampodlingsyta hade i juli en minst 20 cm högre hampa än där den på det utökade fältet var sådd helt intill. En "vulst" uppstod således i grödan i överleva mellan de båda odlingsintervallen för respektive växtart. Det är just gränsen till där den odlats föregående år. Detta kan förklaras av det djupa rotsystemet som luckrar jorden och efterföljande år ökar syresättningen i marken, vilket i sin tur ökar gör att alla jorden livsformers andning ökas. Detta påverkar såväl mineraliseringen och daggmaskarnas trivsel i jorden liksom därmed även rötternas möjlighet att under den ökade syretillförseln i jorden lättare ta upp mer växtnäring. Det är så bördigheten i jorden byggs därmed upp på ståndorten.

Vilvård: Få om ens någon gröda kan mäta sig med hampan ur viltvårdssynpunkt som viltskydd och foder. Hampan är därför enligt våra ständiga observationer ute hos odlarna en veritabel viltmagnet för vitt skilda djurformer.
Såväl fälthöns (fasan, rapphöna & t o m vaktel dras till den) som hjortar som kronvilt och t ex rådjur "bor" i den från det att den täcker dem som ett slutet skydd.
Kronhjort och älg betar hampan på sina ställen regelbundet.  Senare på hösten - med en variation kopplad till såtid och sortval - kommer de mogna fröna som gör arten till en veritabel "foderautomat" för för fälthöns och "flyttfinkar" samtidigt som den utgör ett fysiskt skydd med bl a lä för allt vilt ända fram till nästföljande år om den inte skördas. Fåglarnas starka preferens för fröet är givetvis kopplat till att fröet innehåller en hög halt fett (30 - 35%) i fröet med en sammansättning i fettsyrahänseende som Socialdepartementet ständigt blundat för sedan 45 år men som råkar stämma bättre överens med den ideal sammansättning av fettsyror som människan borde äta än någon annan enligt de näringsrekommendationer som WHO framtagit. Proteinet(33%) är någon % sämre än syaprotein som brukar användas som vegetarisk referens vid uppföfdning av enmagade djur. M a o hampfröet har under ständigt motarbete från Socialdepartementen "peak performance" för alla enmagade djur oavsett om man är fågel eller människa eller tillhör någon annan enmagad djurart.   Osedda djur känner sig oerhört trygga i hampan av alla arter.

 

2009-01-12 Rune Ekman, Bionic, Tågarp