Bionic  Scandinavia  - vi ger Dig den nya hållbara systemanalysen via 
www.bionic.nu - en sida för dom som för-tänker & gillar när det växer till "green annual evolution"
Kontakt:     Telefon  0730  85 5678   Int tel: +46 730 85 56 78.
Besöksadress: Järnvägsgatan 10, 260 22 Tågarp, Sweden
 Uppdaterad senast 2008-12-07 av RE

Det atomära "alfabetet"
- livets principiellt eviga atomära byggstenar och mer därtill

- En vacker tavla med den djupaste innebörd som förtjänar den största försköning. Färgerna är dock godtyckligt valda i förskönande syfte för ögar av undertecknad i pedagogiskt syfte och anger vissa egenskapsgränser som observerats & accepteras av tillämparna. (Se nedan.)

Design & Copyright: Bionic Rune Ekman Sweden

För mer information klicka här

Den smartaste inlärningsstrategin

Att initialt blott acceptera något är ofta en lägre grad av initial "förstående", men ofta det mest "smarta" och strategiska längs en inlärningskurva. Att "fatta" har ofta mer med en längre tids erfarenhet och en i steg förvärvad innött kunskap som i steg leder till en kommande allt större kunskaps- & insiktsöverblick över något område.

Börja med att acceptera existensen av det periodiska systemet samt att det finns en sorts "rytmik" i detta system såväl från vänster till höger som i varje enskild kolumn t ex uppifrån och ner.

När jag under 10 år av politiska skäl tvingades försörja mig som lärare sa jag ofta följande till eleverna när jag skulle förklara det periodiska systemet för dem: Se det så här lite mer som när jag första gången kom in i Er klass och sa: "Hej, jag heter Rune Ekman !  Konstigt nog var det aldrig någon av Er som då sa till mig att "Du, Rune, jag fattar inte att du heter Rune Ekman -  utan ni accepterade alla att jag heter Rune Ekman utan protest, trots att Ni inte då visste eller kunde veta allt vad det skulle komma att innebära för Er att jag heter Rune Ekman, d v s vilka konsekvenserna skulle komma att bli såväl för Er som för mig. På liknande sätt är det med det periodiska systemet ("atomperiodiska tabellen" som jag kallar den här).

- Börja därför med att acceptera att den och dess mönster finns som en sorts atomärt "hårdalfabet".  Dmitrij Mendelejev tyckte sig se ett mönster och samlade uppgifter om då nyupptäckta grundämnen, försökte positionea dem allt bättre med stöd av vetenskapligt allt fler uppgifter om elementen samt gav de olika komponenterna ovanstående symbolnamn.   Mendelejevs "atomalfabet" är idag allmänt accepterat därför att det helt stämmer med en näst intill oändlig mängd reproducerbar information - d v s vem som helst som följer reglerna kan var som helst kolla att det är sant och upprepa det hur många gånger som helst. Det är det sosm är grunden för all naturvetenskap och skiljer den ifrån tro, vantro, vidskepelse och religion.

Jag har själv arbetat som atomräknande kemist med flera olika tekniker under många år med tillämpningar inom jordbruk, miljö och sjukvård..

Tabellen ovan speglar det "periodiska beteendet" hos angivna atomer som orsakas av dels antalet protoner (elektriskt plusladdade partiklar) i atomkärnan dels hur deras laddningar motbalanseras av elektronerna efter ett mycket speciell konfigurationssystem som är naturens eget. Det är elektronernas beteende som beskrivs inom ämnet kemi. Kemi existerar i universum bara i ett ganska snävt temperaturintervall från lägsta temperatur upp till ungefär 6350°C . Vid den temperaturen splittras nämligen den allra starkaste kemiska bindning som finns - eller kan finnas  - mellan två atomer. De två atomerna är kol (C) och syre (O) i kolmonoxid (CO). Atomkärnornas rörelser blir helt enkelt så intensivt "skakig" att bindningen mellan dem - ett elektronpar skakar sönder. Det innebär i prinicip att på solen existerar inte en enda kemisk bindning ens upp på den skenbara ytan där temperaturen ligger på ca 6500°C.

Sammanfattningsvis gäller således fysikens lagar alltid, medan kemins lagar bara kan tillämpas om temperaturen understiger ca 6350°C. Biologi utgör en ännu snävare temperaturbegränsning. Enligt min bedömning kan liv baserat på kolets tendens att kunna bilda långa kedjemolekyler bara existera på planeter där temperaturen ligger just i det temperaturintervall som vi har på Tellus - d v s  ca - 70 °C till  +70(90) °C. Om planeten är väsentligt större än Tellus och gravitationen därmed är väsentligt större så kan även atmosfärstrycket komma att bli 10 - 30 ggr högre på planetytan där åtminstone en del av livet förmodas uppehålla sig. I den miljön kan liv förmodligen existera upp till en temperatur av uppemot 200 °C eftersom då vattnet kokar vid en högre temperatur. Vi har även på Tellus några bakteriearter som kan leva i +110°C . Eventuellt finns även en del havsorganismer som kan uthärda värmestötar vid kanske ännu högre temperatur invid vulkaniska källor ur vilka de hämtar sin livsenergi. I den miljön på 3000 m djup under havsytan är trycket ca 300 bar och vattnet kokar vid ca 300°C. Dessa fenomen tillhör ytterområdena för livets former i hela universum. I denna miljö närmar sig betingelserna s k superkritiska betingelser för vattnet - ett nytt fysikaliskt tillstånd.

Det mest sannolika är att livet i alla delar av universum har en likartad molekylär informationsuppbyggnad  som livet vi känner det ner på molekylnivå på vår egen planet Tellus.

Detta mitt antagande bygger på att just kolatomen (med symbolen C i tabellen ovan) har de bästa kedjemolekylegenskaperna för att skapa en enda lång informationssträng i form av DNA(originaltexten till hur en viss levande individ ska byggas upp på atomnivå med en atomär intelligens som vida överstiger den spontana mänskliga - men den kan förvärvas idag via vetenskaplig litteratur av t ex Dig om Du tar ett steg i sänder. ) Atomslagen runt omkring C är ej lika "duktiga" på detta. Ett liv byggt av kisel (Si) som central kedjemolekyl i arvsmassa på någon planet är därför mindre sannolikt än med C. Relationen mellan C och H och O och N och P och S är just de optimala för att bygga de komplexa molekyler som en komplett livsfunktionalitet hos en organism innebär inklusive sin egen regenerering.

Dmitrij Mendelejev hette den ryske skaparen av ovanstående tabell. Det tog honom 30 - 40 år från idé till vetenskaplig publicering.

"Atomernas Linné"  var ryssen Dmitrij Mendelejev (1834 - 1907) som redan under tidigt 1800-tal tyckte sig se strukturer hos de allt fler då upptäckta grundämnena. Han ordnade observationerna systematiskt i ett system som han så småningom publicerade - idag mest känt som det "periodiska systemet".  Mendelejev publicerade sina rön i Ryssland 1869 samt internationellt år 1871. Han vann snart allmän acceptans. Flera andra hade vid denna tid gjort samma observationer: att det fanns en slags "oktaver" där egenskaperna förändrades i "sidled" med atomvikterna efter ett visst mönster till plötsligt egenskaperna återkom igen. De grundämnena sattes i samma kolumn rankade efter atomvikt - lättaste element sattes överst. Mendelejev ordnade således sin observationer i en sorts "rytmisk tavla". Vid hans publicering fanns ännu en del "okända svarta hål" i tavlan - d v s ännu inte upptäckta grundämnen. Med "tavlan" kunde därför vissa grundämnens existens och vikt med stor precision förutsägas av Mendelejev och även andra  vetenskapsmän - något som kittlade och imponerade.  Mendelejev kunde således säga att det i dessa fall måste finnas ett ämne med den och den atomvikten redan innan man isolerat dem. Detta visade sig stämma gång på gång i framtiden. Ett av den moderna kemins grundvalar var därmed "gjuten".

Din kropp måste innehålla åtminstone 25 olika av dessa för att kunna fungera normalt i av arvsmassan på förhand bestämda "börvärden" för varje atomär byggsten.

Den pedagogiska färgläggningen nedan har dock inte gjorts av Mendelejev utan av undertecknad i pedagogiskt syfte.

Som ytterligare pedagogisk förstärkning har den periodiska tabellen ovan försetts med en adekvat beskrivande rapp-text skriven på engelska liksom komp- musik av undertecknad. Det är därmed min förhoppning att systemet därmed ska upplevas mer lustfyllt att lära sig. Låten är således i sin helhet skriven av en enkel säckahandlare av hamputsäde från Tågarp vid namn Rune Ekman som under ca 15 år av sitt liv försörjt sig som atomräknare för olika fredliga syften. Mendelejevs alster beskrivs så sakligt som det någonsin gjorts inom musiken. Den kom till i sin helhet på 16 timmar efter ett uttalat elevbehov.

Därmed kan Du nu genom dess refräng faktiskt på blott några få minuter lära Dig de 20 första grundämnena (atomerna) i det periodiska systemet. Rapplåten är vetenskapligt testad på en grundskolas högstadium i Landskrona, Västervångskolan, i syfte att förstärka den atomära snabbinlärningen. Snabbare inlärning finns inte kan jag säga.

- Hur räknar man atomer rent tekniskt ?

Enskilda atomer kan bl a räknas ifrån vilket prov som helst om man bara värmer upp provet över ca 6500 °C. Plasmatillståndet är det högsta aggregationstillståndet som nedifrån i temperaturhänseende Tekniken kallas Inductivt kopplad plasma eller ICP-teknik. Den ca 10 000 grader heta fysikaliska plasman kopplas direkt till olika smarta detektorer såsom masspektrometrar(MS) eller optisk emissions-spektrometri (OES). I det första fallet - masspektrometern "väges atomerna noga" i ett elektbörjar med fast tillstånd, flytande vätsketillstånd och däröver gastillstånd. Därovanför finns plasmatillståndet som innebär att i plasman delas åtminstone de yttersta elektronerna i varje atom kollektivt mellan atomerna. Om allt riggas rätt tekniskt sett kan i detta tillstånd atomerna räknas en och en med avancerad teknik som alla kan köpa med tillräckligt intresse för detta. Betalar man ca 50 000 SEK/månad plus vissa driftkostnader för ädelgaser samt personalkostnader kan Du ha en framtid som atomräknare.

Atomer är principiellt eviga. Vår omvärld blir därför ofta mer "ekolärt" begriplig genom atomräkning av allt.

Allt blir mycket enklare att förstå om alla människor börjar räkna atomerna i alla sammanhang. Atomer är nämligen principiellt eviga. Principiellt är därför en atom aldrig "förbrukad". Super-nano-datorn som finns i varje växtarts och -individs cellkärna i form av DNA beaktar detta sekund för sekund sedan sin tillkomst för 1,5 miljarder år sedan i sin och hela livets livsstrategi hos alla livsformer.

2008-01-03 Rune Ekman