Sörmland
Hesselbyholms Gård - 3 mil NV Strängnäs.
Viltmästare Per Eriksson
Viltmästare Samuel Svensson är besjälad av viltvård och jobbar hårt på Hesselbyholm för att "dra ihop till sin lön" som han säger. På Hessellbyholm holm finns många arter som favoriseras på vitt skilda sätt. Hampan sås bl a på liknande sätt som hos Alf Nobel - ovan. På Hesselbyholm är det dock fasanerna som står tätast bland hönsfåglarna under besöksdagen.
Vilttätheten är stor på Hesselbyholm både innanför och utanför stängslade ytor. Vildsvinen märks av överallt. Detta är Active Game Ranging - ett alternativ till konventionellt jordbruk med djurproduktion.
Kronvilt går f n synliga åtminstone i enormt stora hägn - vissa sannolikt även utanför.
Tystberga, Lövsunda Säteri - 3 mil NV Nyköping
Claes Grill
Vackert odlingslandskap med skogsholmar på Lövsunda säteri efter solnedgången den 26 september 2007
Claes Grill och sonen Fredrik bjöd på åktur ut till hampan med den för dagen skinande blanka nyuthämtade John Deere-traktorn. På Lövsunda säteri finns inga hägn, men en massa vilt av alla slag som uppenbarligen "bor" i den. Provtäppan av hampa har 2007 således varit extremt välbesökt av både t ex älg, hjortar och vildsvin av spåren att döma. Claes "har inga synpunkter på det" i den lilla "täppa" det handlade om i år.
Hampan bär många spår av livsaktivitet från ett stort antal däggdjur som utnyttjar denna lilla täppa för olika syften. De vandrar uppenbart ofta ut och in i provrutan. Omedelbart t h i bild om personerna syns en väl upptrampad vildsvinsstig. Klart att de inte visar sig när vi kom med traktorn rätt ut till denna punkt.
Här blir sannolikt höjda jaktarrenden i trakten framöver !
Gårdsbesökdag:
2007-09-26
Fotosyntesoptimeringparametrarna i grödan:
Aktuell beståndshöjd: Ca 220 - 300 cm i sluthöjd
Ståndortsrelaterade gödslingsoptimeringar enligt odlaren:
Jordtyp:
Jordbearbetning:
Gödsling:
Växtrelaterade variabler bestämda av odlaren:
Sort:
Futura 75, betat utsädeUtsädesmängd: 25 kg/ha
Radavstånd: 25 cm.
Sådjup: 2 - 3 cm.
Uppkomstdatum:
Grödans ålder i bild: dagar
Skördepotentialuppskattning:
Uppgifter kommer !
På väg upp på Upsa hög - den största i Sörmland "uppförd" till minnet av en vikingahövding vid namn Rönne vars livsverk tydligen fallit i glömska, men i ytterligare minst 100 år är utgrävbart. Högen är större än bilden antyder. Graven är f n inte utgrävd - så frågan är vad som döljer sig i den på toppen synligt impluderade graven - kanske skatter som kan mätas med kung Midas grav i Turkiet.
Kvällen avslutades långt efter solnedgången - med några "historiska vingslag" och en magnifik 360
° rundvy av trakten på närliggande Uppsa Kungshög där en förstärkt vikingahövding begravts för ca 1000 år sedan vid namn Rönne. Vid Claes och sonen Fredrik Grills fötter syns den impluderade gravkammarens sänkning av högens topp. Här har således bott hövdingar sedan den svenska historien inte ens var påtänkt, men vars minne dom ville skulle tränga sig på fram till våra dagar.Hövdingarna ville uppenbart bli ihågkomna. Enligt Claes tog det 10 000 dagsverken att sammanföra denna jordmassa - ingen billig grav således. Claes påstår att han inte är ättling till den forne hövdingen på denna plats. Rent statistiskt skulle det i så fall ligga storleksordninge 50 generationer tillbaka i tiden. Som gammal genetiker med 15 års yrkeserfarenhet från bl a växtförädling inom Svalövs kommun kan jag konstatera att det genetiska inflytandet från "Kung Rönne" skulle vara så litet att i princip samtliga idag levande svenska infödingar sedan några generationer i så fall skulle ha ungefär lika stor andel av "Kung Rönnes" arvsmassa som nu genetikens lagar fungerar i korsbefruktningssammanhang. Kanske vikingahövdingen Rönnes förebild rent av var Kung Midas grav i nuvarande Turkiet vars tillkomst skedde ca 1000 år före kung Rönnes gravs tillkomst.
Utsikten kanske - kanske inte - vikingahövding Rönne såg från "fullhöjd" från sin egen gravhög ut mot öster från Uppsa hög. I vårt fall skrev vi efter solnedgången den 26 september 2007.
På hans tid var vattenspegeln en havsvik som bevakades. Herr Rönne var sannolikt en jämförelsevis stark, begåvad & enveten asadyrkare som fångade dagen och livet på bästa sätt enligt dåtidens syn & traditioner. När modernare kristliga dynastier tog över alltmer av landets nya styre valde man "dynastisk glömska" som strategi - en klassisk politisk strategi. Den dynastiska stilstrategin känns väl igen, tyvärr, från t ex departementets agerande gentemot hampan - som inte existerade som växt enligt deras texter från 1965 till 2003.
Ingen vet väl därför säkert vad vikingahövding Rönne uträttade. Bästa svaret ligger givetvis inne i graven, längst in i den impluderade gravkammaren som inom ca 100 år mycket väl kan ha spolats bort av havet med den departementsstyrda dynasti vi f n har 150 km norr om denna plats. Inget hållbart Carpe Diem där inte !
-Har Riksantikvarieämbetet tänkt på det ?
Men tack Claes & Fredrik för vad Ni står för redan i nutid ! Det skapar en fast grund, hopp & visioner inför framtiden som vi alla nu ska bygga med större framförhållning än det vi hittills sett utgående från de fotosyntesfria ytorna i Stockholms centrum.
Funderingar & några fria fantasier kring Upsa hög:
Gravkostnaden: Om en duglig man då som nu har 300 000 kr i årslön inkl sociala avgifter skulle graven mätt i arbetstid motsvara en lönekostnad på 3 miljarder kr således.
Två lika stora gravhögar jag sett:
Nåväl, Uppsa hög ligger där den ligger - något av det mäktigaste grav jag sett. Endast i Turkiet har jag sett en liknande grav, men den hade inte impluderat i samband med ett FAO-projekt jag var inviolverad i i slutet av 1970-talet där sex utom-europeiska länder deltog. Den turkiska graven kunde man gå in i och bese gravkammaren med stöttor av trä uppe på den Anatoliska platån i centrala Turkiet - inte så farligt långt från Istanbul. Och vad hette nu graven där ? Jo, Kung Midas grav.
Kung Midas levde ca 1000 år före vikingahövding Rönne, men var kanske ändå på något sätt en inspirationskälla vid tillkomsten av "Upsa kungshög". "Kungen" i Upsa påstods heta Rönne och levde någon gång för 1000 - 1200 år sedan - d v s under vikingatid. Därav kan vi sluta oss till att han med till visshet gränsande sannolikhet kände till hampans fantastiska tekniska egenskaper i fibern och icke osannolikt även odlade den och själv tillverkade rep och segel av den så småningom i produkter som gjorde en ursprunglig roddresa till Istanbul till en betydligt mer nöjesbetonad lyxresa ner till nuvarande Turkiet.
Kanske var Herr Rönne således rent av en av vikingapionjärerna som satte segel på vikingaskeppen vilket torde ha gjorts ca 850 e Kr och gjorde en tradig roddresa med en massa rövarinslag längs de ryska floderna till en nöjesseglats med betydligt mer imponerande segelsatta skepp och tågvirke av tålig hampa.
Kung Midas grav var kanske rent av en gravhög som under ett besök i centrala Turkiet inspirerade "vikingahövding" Rönne - någon han kanske rent av såg upp till och framgent skulle vilja bli jämförd med och "sedd" just idag på t ex Internet och på denna sida.
Detta är givetvis blott vilda spekulationer över de flesta gränser från en enkel säckahandlare från Tågarp som i sitt huvud vid åsynen av en imponerande jordhög på Lövsunda säteri i Sörmland i solnedgången började fundera på: - Var var det jag såg nästan samma storlek på en jordhög ?
Båda jordhögarna var lika extrema. Det vi vet var dock att det var vikingarna som då åkte till "Miklagård"(Istanbul) och döpte sig i vita skjortor till kristna själar i "vite krists namn". Vissa rent av flera gånger sades det redan i min 4 årskurs i skolan (av min klassföreståndare Olle Videstrand - sedermera välkänd och respekterad som kyrkomusiker i riket & i min hemstad Jönköping). Det var inte turkarna som reste till Sverige
då. Nu gör dom det av någon anledning.Vikingahövding Rönne var sannolikt inte kristen utan asadyrkare med flera besök avlagda en trappa ner under nuvarande Uppsala domkyrka som då lär ha haft ett efter den tidens population pampigt centrum för asagudadyrkan, något den kristna dynastin såg till att jäman med marken och stenbelägga med en kyrka i sten. Asarnas gudom lär ha varit i trä.
Kung Midas kan knappast ha varit muslim för han levde ca 1500 år före en viss Muhammed.
Kung Midas var därför sannolikt dyrkare av de grekiska gudarna.
Slutsats:
Gudarna kommer och går,
- men jorden består
- åtminstone så länge inte havet hotar att återta den.
Tågarp 2007-11-03
Rune Ekman