Kyrkan och församlingshemmet i Rydaholm kräver uppvärmning. Svenska Kyrkans kyrkoråd i Rydaholm har - med imponerande snabbhet - kommit fram till att hampa utgör det etiskt bästa bränslet eftersom det är helt årsförnybart, har högt förbränningsvärde och extremt låg halt av aska med en sammansättning som inte kan ge glasning i pannor och med minimal mängd försurande ämnen i röken i form av NOX. Pelletspannan är redan på plats i ett intilligande stallbyggnad. Kyrkans byggnader kommer således ganska snart värmas med hamppellets. Därmed leder kyrkofullmäktige i Rydaholm kyrkornas "ekolaritetliga" i landet, men det finns plats för alla församlingar där och det brådskar. Kyrkan ska ju vara allas ekolära föredöme.

Rydaholm, Holmebo

Lars Martinsson

Under gårdsbesöket fredag kväll den 28 september 2007 visar han plötsligt upp var plattan till den nya gårdsfabriken snart ska gjutas och en hall på över 1000 m² snart ska stå klar. Den aktuella dagen för gårdsbesöket har man blott jämnat marken med grus från eget grustag - "för grus det har vi i Småland", säger Lasse.

Nordöstra Småland  - mellan Mariannelund, Vimmerby & Sävsjö

Ruda - mer än en postadress med mycket passande hampjordar.

I trakterna av Ruda finns mycket fin ofta mullrik och därmed lucker (=syrehållande) åkermark ytterst lämpad för hampodling. Ofta är åkrarna inramade av enorma stengärden som tagit flera generationer att färdigställe. Stengärdena ligger ofta snörräta sedan 200 år eftersom de grundats ner på frostfritt djup med bred marginal. De är ofta lagda som ovan med stenarna lika väl inbördes avpassade som om det gällde husbyggnadsmurar.  Per Ivar Jonsson - Böta Kvarn (nedan) - är en av dessa stenläggande stålmäns ättlingar. Stengärdsgårdslandskapet är så vackert och lyxigt på något sätt man förstår föregångarnas inställning till kommande generationer på ett sätt så man blir varm inombords.  

Böta Kvarn

Per Ivar Jonsson är den småländske mjuke stålmannen och den tekniskt allkunnige smålandsbonden som har uppfört alla byggnader med material från egen skog samt redan byggt en egen pelletsfabrik på gården som är fullt igång. Han påsar pellets redan med andras tryck på. Jag säger att jag tycker han borde ha en egen påse oxå.

Per Ivar Jonsson bor längst in i den småländska urskogen med postadress Ruda som verkar ha hamnat mitt i centrum av ett mång mil stort småländskt urskogscentrum. Per Ivar har även två dugliga söner som är med i projektet. Hans gård Böta Kvarn ligger 5 km in på en ytterst välhållen väg som anger "Böta Kvarn" från den sydgående "allfarvägen" om man som jag övernattat på statshotellet i Vetlanda. Plötsligt öppnar sig en 300 ha stor stengärdesförstärkt mycket vackert kulturlandskapshållen "glänta" i den småländska urskogen där uppenbart högsta ambitions- & aktivitetsnivå verkar råda. När jag ringer första gången håller Per Ingvar på att sätta en vacker småländsk gärdsgård, men "det jag inte hinner idag får väl bli i morgon" som han säger.

 Vi kör gemensamt genom de oerhört välgjorda 200 år gamla stengärdsgårdarna fram till hampan. Känns som kilomerlånga stengärden.

Där gärdsgården slutar ser det ut så här. Där växer hampan bakom lika dyrt invallade stengärden. Kvalitetsarbete allt igenom: 200 år gamla snörräta stengärden - lagda helt utan cement - alltjämt efter 150 - 200 år. Inget underhåll flr Per Ivar, men en njutning att köra igenom för vi hoppas även om vissa är kilometerlånga.

Per Ivars stengärdena är axelhöga och ca 180 m breda och kilometerlånga. De tycks linjera alla hans åkrar.

Dessa stengärden är lagda på frostfritt djup. Vackert hantverk men även rent konstnärskap i stenläggningen !

- Och så hampan var det ja !

Jeesus där står den. Som den växer redan i första försöket !  Den är ju ca dubbelt så hög som stengärdena d v s ca 3 m och ibland mer redan i första årets fältförsök på Böta Kvarn.

Per Ivar är således även en mycket duglig "fopper" som arbetar med precision. En jämn och fin gröda är resultatet.

Hampan är kanske något gles men extremt grovstammig. Lite ytligare inställning på såbillarna vid sådd till nästa år så blir det optimal beståndstäthet oxå.

Inte mycket solljus når ner i hampbeståndet trots att det nu är middagstid lördagen den 29 september 2007.

Per Ivar verkar nöjd med första årets hampförsök. Sorten heter Futura 75.

Intill den hektarstora "täppan" med hampa står perfekt stenröjda åkrar - nu använda som betesmarker. - Dessa ytor ser nästan ut som om de väntar på en riktig gröda som hampa. I dessa trakter finns gott om denna typ av stora plana stenröjda åkrar.

Kronan på en riktigt imponerande ek på Böta Kvarn.

Vackrare att skåda än eken i Norra Kvill: På Böta Kvarn finns några riktigt vackra gamla ekar ute på betesmarkerna. Det här vackra exemplaret är sannolikt mellan 300 och 500 år gammalt och ytterst vitalt. Trots allt bär det spår av upprepade åsknedslag, en indikering på att trädet under mycket lång tid varit den högsta punkten på en större yta - d v s en åker och/eller periodvis betesmark som här och nu. Varje gång åskan passerar denna punkt riskerar den att bli en ofrivillig åskledare. Alla riktigt vackra gamla ekar är så kallade fristående träd. Samtliga i landet med en viss ålder bär därför dessa "ofrivilliga åskledarskador" orsakade av att människan vill ha dem att stå solitärt för att de är så mäktiga att se - lisom detta träd.

Gårdsfabriken för pelletstillverkning på Böta Kvarn, Ruda i NV Småland står klar.

Man kan producera 1000 kg pellets/tim i den funktionella anläggningen med väl genomförd logistik och god arbetsmiljö.

Gårdsbesöksdag: 29 september 2007

Spånhallen har Per Ivar Jonsson byggt med virke från egen skog och gigantiska telestolpar han köpt på anbud. Två dugliga söner är lediga idag lördag då gårdsbesöket genomförs den 29 september 2007. F n tillverkas pellets blott från skogsspån, men hampan står nu och väntar på att bli skördad bakom lyxiga stengärden som är axelhöga och 180 cm breda i markytan opch snörräta kilometervis på Böta Kvarns ägor.

Anläggningen klarar produktion av 1 ton pellets i timmen. Det kräver en huvudsäkring på 260 A. 

- Jeesus !

- Då är det "fabrik".

Ett första mycket energikrävande steg vid pelletstillverkning är malningen med hammarkvarn. Ett snabbt roterande stålkors kan så sönder det mesta, men det kostqar i energi. Det kostar allt mer energi ju finare partiklar man vill producera. Finheten bestäms av sållets hålstorlek och antalet hål. Dessa bestämmer uppehållstiden i kvarnrummet, liksom rotationshastigheten på hjulet. Material med relativt små skillnader i vattenhalt eller t ex ligninhalt kan bete sig helt olika unsder denna process. Denna kvarn är nedsänkt i golvet en dryg meter för att passa inloppet från intilliggande råvarulagret ( halm eller spånlager). Kvarnen är större än den ser ut på bilden och är nästan manshög  nere i gropen.

Uppehållstiden i kvarnen bestäms dels av sållets håldiameter och hur tätt hållen sitter. Vidare bestäms den av varvtalet på hammarkvarnen samt inkommande stoftets partikelstorleksfördelning i råvaran. Även vattenhalt har stor betydelse. Du bestämmer hur fins material Du vill ska bli ingående material i pelletteraren.

Det är ekonomiskt såväl som arbetshygieniskt viktigt att stoftnivåerna läggs på lägsta nivå. Just nu håller man på att justera in den flera meter höga cyklonen som avskiljer stoft ifrån luft sedan biomassan finmalts.

Med denna maskin görs formuleringen av pellets så att den får en bra konsistens i pelletsmaskinen när den ska pressas. P g a variationer som kan uppstå enligt ovan i de beskrivna egenskaper hos råvaran det

Den dyraste enskilda investeringen torde vara själva pelleteraren som bakar ut de hårda pelletsen ur matrisen vid en börvärdesnivå av ca 13% vatten i pelletsen.- en stark plåt med hål i - som om de kom ut ur mors köttkvarn.

Den färdiga pelletsen hamnar i detta pelletslager på ytan försedd med skakdukar och nedtill med en skruv för matning av pellets via en elevator till påsningen.

Påsningen inklusive förslutningen av plastpåsen är nu en behändig sak. 40 st 25 kg påsar måste förslutas varje produktionstimme för att hålla anläggningens produktionskapacitet stången. Det blir en påse var 90 sekund. 

OBS tänk på att använda munskydd och på alla sätt hålla nere stoftnivåerna i lokalerna vid gårdsförädling till pellets.

Det är viktigt av såväl arbetshygieniska skäl som av ekonomiska skäl - viktiga övergripande lönsamhetsparametrar.

Tänk på att sätta punktavsugar så nära eventuella stofthärdar som läcker om det inte går att täta dem.

Mellan de axelhöga stengärdena når hampan fullhöjd direkt hos Per Ivar redan första året.

Han har inom kort en fullt färdig pelletsfabrik som producerar 1 ton pellets i timmen. Huvudsäkringen ligger på 250 A. P g a att hampan redan första året visar sig växa så bra på hans åker och ger ca 10 ggr högre årsavkastning än skogen kommer hampan uppenbart utgöra en viktig råvara i hans pelletsproducerande anläggning. Sönerna hjälper till så mycket de kan.

Karl Ekströmer med familj driver Sunnerborgs gård i Hamneda söder om Värnamo inte så långt från E4. År 2007 testade han hampa på en liten täppa för första gången. Det slog mycket väl ut.

En mycket fin hampa: Hampan på Sunnerborg blev hela 465 cm hög ända ut i åkerkanten redan första försöksåret, vilket antyder att ståndorten utgör en riktig hampjord. Tyvärr har det 2007 regnat extremt mycket , vilket slagit hårt mot alla grödor på gården, enligt Karl. Sådana år sätter dräneringssystemen på hårda prov. Man har fått ca 500 mm sedan midsommar, vilket - om regnandet fortsätter - skulle innebära en årsnederbörd inemot 1500 mm regn, vilket väl sannolikt är ca 3 ggr mer än normalt. Produktiviteten har därvid nedsatts i alla grödor p g a syrebrist under 2007. Hampan har släppt bladen ganska högt upp under gårdsbesöksdagen och är frostnupen efter 7 - 8 minusgraders nattfrost. En högre kaliumhalt i växten hade sannolikt hållit den grön och växande lite till så här års - åtminstone om syretillgången i jorden varit normal för platsen io denna mullrika jord. Det är sådant man kan fundera över till nästa års gödsling. Här finns potential för riktigt hög avkastning i hampa på dessa jordar framgent. Det står helt klart. Beståndshöjden är exceptionell.

Sammanfattningsvis kan Karl således redan första året konstatera att hans gård Sunnerborg verkar synnerligen väl ämnad för hampodling.