Västra Skåne

Vy mellan Jonstorp och Ödåkra norrut - utsikt mot Kullen 2007-10-01

    Helsingsborgs kommun - Ödåkra

    Hjelmshults Kungsgård

Gustaf Ebbersten i sin hampa som gått fram fint redan första året. Gustafs lillebror var en tid chef för SLU, Ultuna, Uppsala.

Gustaf sa i våras när han hämtade utsädet de bevingade orden "När man fyllt i SAM-blanketten och gjort allt man kan, då känner man sig kriminell" - en fin sammanfattning av edynastis förvrängning av fotosyntesprocessen som om den var dynastiskt styrd. Detta är inte värdigt en demokrati. Vem har röstat fram SAM-blanketten. Vem har beställt den !

Hur många miljarder SEK har den årligen inneburit i contraproduktivitet !

Glöm då inte räkna med alla hektar med exotiska perenner på åkerns som förstört dräneringarna för ca 150 000 kr/ha.

Hampan kommer ge ett sundare jordbruk fokuserat på "AGRO" - inte på politik.

Energigrödestödet tycks sjunka ytterligare till nästa år. Sådant stör inte en hampodlare eftersom hampodlarens gröda växer väldigt bra bara den gödslas ordentligt./RE

    Svalövs kommun - Teckomatorp

    Arvidsfälts gård

    Jörgen Olsson

Till Arvidsfälts gård kom undertecknad tyvärr något sent på kvällen den 1 okt 2007. Jörgen Olsson behärskar uppenbarligen alla delar av växtodlingen mycket väl och visar här upp en hampa med mycket hög stjälktäthet (= antal stjälkar/enhetsyta) - en av de viktigaste avkastningskaraktärerna i hampa.  En energiodlare har ju dåligt betalt för all luften mellan stjälkarna. Så beståndsetableringen var helt föredömlig.

Bilden är manipulerad i efterhand i datorn vad gäller ljus & färger p g a av att det var sent på kvällen och allt var grått för ögat. En något mindre regnig säsong borde hampan här ha varit ca 4 m på den något mullhaltiga minerogena fina och tämligen luckra jorden vid Teckomatorp

Syrebrist drabbar tyvärr oss alla !

Vid ett tillfälle i juli fick Jörgen ~60 mm på någon timme. Vattnet blev tyvärr stående kvar på en del av åkern under några veckor. Utifrån fotosyntesoptimeringsperspektiv innebär det att hamproten saknat syre under en viss tid. Om hampan står under vatten mer än två veckor under sommaren när ljusintensiteten och temperaturen är hög leder det till kvävning i princip i alla grödor p g a att finhåren i roten alltid förväntar sig att få sitt syre från de hålrum som alltid finns i lucker jord. Tillsammans med glukos som transporteras ned genom floemet( som ger näringslösning med socker i från bladen avsedda för finhåren i roten) i växten skapas då energi samt förbränningsprodukterna koldioxid och vatten som utsöndras i jorden. Den utsöndrade vattenångan "immar ner" jordpartiklarna och underlättar därvid fortsatt näringssaltupptag från dessas yta.

 I det ovan avbildade fallet har den aktuella åkerytan varit satt under vatten i flera veckor. Detta ledde till kvävning för hela växten som här på en yta av ca 1 000 m² där vattnet dränkten roten under så lång tid att den hann ruttna.  Växten kvävs alltså då i roten. Under sommaren med hög jordtemperatur går detta snabbare än under "vintern". Hastigheten med vilken rotandningen sker är starkt temperaturberoende och skiljer sannolkt ca 250% vid en temperaturskillnad av ca 10°C. Därför ruttnar roten avsevärt snabbare på sommaren i denna vattendränkta miljö än i en kall jord. Den ruttnande  roten kan då givetvis inte leverera vatten till skottdelen trots att roten står i vatten. Skottdelen torkar då ihjäl konstigt nog samtidigt som den lider brist på alla växtnäringsämnen. En syrebristig växt ser allmänt blek ut. Jag har själv haft och sett halvdöda både magnolior, svarta vinbärsbuskar och paradisbuskar som uppvisat tydlig syrebrist av samma skäl trots att den aktuella jorden var sandig , men under flera veckor i juli p g a det extrema regnandet hade helt fylld porvolym på deras ståndort.. Bladen ljusnar långsamt alltmer p g a den allmänna utsvältningen. Vissa arter blir t o m gulvita. Då är svältdöden för växten mycket nära. Blir bladen bruna är det ännu närmare. På hösten antar de överlevande bladen en råd anstrykning av antocyaner som är ett synligt uttryck på stora brister ("stress") i växten.  Om roten ruttnar kan den således inte leverera ens vatten till skottdelen. Därvid torkar skottdelen ihjäl som bilden ovan visar för ett helt bestånd av hampa - tyvärr.

De väntade klimatförändringarna kommer tyvärr sätta befintliga dräneringssytem på allt hårdare prov framöver. Ovanstående bild är tyvärr ett pedagogiskt exempel på dessa nya utmaningar som jordbruket kommer ställas inför framöver. Väl fungerande dräneringssystem på en åker är ytterst  viktigt som en försäkring mot allt för varaktig syrebrist under tillväxtperioden och kommer framgent bli viktigare än någonsin p g a förväntade klimatförändringar för Skandinavien.

 Många grödor har drabbats av denna syrebrist-problematik år 2007. I Jörgens fall var den totaldödade ytan uppskattningsvis 1 000 m². Gränsen till det som klarat sig är som synes på bilden ovan ytterligt distinkt. Personligen tror jag att någon skillnad kan föreligga i dräneringens förmåga att avvattna just denna yta eeller att ytan blivit kompakerad av någon anledning. Enligt Jörgen hade man haft betupplag där föregående år med mycket kompaktering från maskiner som följd. Nivåskillnaden till omgivningen var obetydlig.

Vid exempelvis Salixodling är det i princip garanti på att dräneringarna igensatts tämligen fullständigt redan till första skörd - en kostnad som även kan drabba intilliggande fält och som kostar 150 000 kr/ha att "rätta till".

 "Vattensjuk jord" kallas på Bionic för syrebristig för att den starkt hämmar rotandningen - exakt samma kemiska reaktion som uppstår om Du sätter den egna handen för näsa & mun samtidigt.  

    Vollsjö - Brandsta

    Solbacka Energi & Entreprenad AB

Brickettmaskinen blänker alltjämt, men kommer sannolikt vara igång  snart.

Brikettmasknen är besöksdagen så ny att den nyligen lastats in i den nya maskinhallen, men ännu inte positionerats & installerats. Det kommer ske den närmaste tiden.

    Tomelilla kommun - Lunnarp

    Kverrestad

    Österlenhampa

    Thomas Jacobsson

Thomas Jacobsson fick besök den 12 september 2007 av de franska sortägarna till sorter med namn som Fedora, Futura, Felina, & Santhica. Fransmännen lyssnade som synes mycket intresserat på Thomas energiperspektiv, men även hans syn på fröhampan. Thomas själv verkar trivas bland fransmän.

Thomas visade sin gårdsfabrik i mycket pedagogisk form för fransmännen medan produktionen var i full gång på en trivsam ljudvolym. Thomas Jacobson tillhör som bekant pionjärodlarna i landet och hans entusiasm har naturligtvis "transsubstansierats" så att han tillhör dem som ligger längst fram bland producenterna i landet. I fabriken var allt snyggt och prydligt uppställt och rent och snyggt överallt. Inget damm (Jag tänker på Thomas egen hälsa). Sådant imponerar. Fransmännen myste.

Diskussionen ville aldrig ta slut.

Det här med energiproduktion från hampa är för fransmännen ett helt svenskt fenomen så här långt så allt är nytt och fräscht för dem som Thomas säger.

Fibrer däremot det kan dom däremot.

Thomas förevisar huggstålen i "choppern".

Fabriksuppställning för slutfotografering, sen kör vi....

Och så en sak till: Thomas har ju byggt en sak till som står på gårdsplanen och plötsligt börjar "murra" mycket vackert i sin klass - en riktig "V8 racer". En Ford av årsmodell 1936 med 200 hk. Jeeesus !  Det mest kittlande är kanske ända att hela inredningen har renoverats med snygga tyger av hampa från någon av de Balltiska staterna och en lokla sadelmakare i Lunnarp. Inte illa. Det hela väckte stor förtjusning bland fransmännen.

Rune Ekman