Västergötland - leder både i avkastning/yta och areellt i landet 2006

Skövde

Dagstorp

Årets foper 2006: Hans Brodelius, Dagstorp, Skövde kommun  och tillika årets nykomling som lyckades göra allt rätt på sin jord för att få hampan att trivas och växa till maximal skörd !

Sveriges kanske mest högavkastande hampåker 2006 fanns sannolikt hos en västgöte som följt Bionics rekommendationer till punkt och pricka på hektarstor yta ett första år med ett mycket jämt och fint bestånd som följd:

Hans Brodelius, Dagstorps  är inne i sitt imponerande täta & högvuxna hampbestånde en fotografiskt svårfångad man att få bra bilder av där det mesta är skugga men visst solljus nu bryter in i beståndet så sent på säsongen p g a att kompensationspunkten för fotosyntes underskridits för de nedre bladen varvid hampan själv aborterar/avstöter de lägre sittande bladen som sitter i allt för stort mörker när soljuset nu i september halverats två gånger sedan i juni - d v s till en fjärdedel av "midsommarljuset per dag. När bladen inte "försörjer sig själva" aborteras de för att optimera helheten i växtens målsättning: att kunna producera så mycket avkomma som möjligt de närmaste veckorna.

- Bionic utnämner Hans Brodelius därför till årets foper ! 

Undertecknad var ytterst imponerad av hans höga uppvisade ambitionsnivå i hampan.

Enligt RE:s bedömning hade Hans Brodelius sannolikt svenskt fotosyntesrekord detta år p g a sina fotosyntesoptimeringsambitioner.

Hans har trängt in sig och röjt undan en ståplats i sin ogenomträngliga djungel där fotosyntesen är mellan 2 - 3 gånger högre per 120 dagar än i en naturlig djungel - visserligen ogödslad. Tala om fotosyntesoptimering. På denna yta har fixerats ca 50 ton koldioxid/ha sedan sådden och givit ca 25 ton total ovanjordbiomassa(TOB) torrsubstans(ts)/ha.

Hans Brodelius fick som synes hampan att växa som kyrkljusstakar även mitt inne i beståndet upp till 4 m höjd redan första teståret.

Redan ett par meter bakom sig har Hans i bilden t v en massivitet i plantorna trots att de står tätt som imponerar starkt på undertecknad .

I ytterkanten på en hampåker kullrar sig beståndet alltid sannolikt p g a att ytterplantorna är mer utsatta för vind och därmed flera dagars torka under tillväxtperioden än de plantor som står ca 5 m in i beståndet. Hampan kan därför sägas i bestånd optimera sitt eget mikroklimat för fotosyntes. Ska man få full höjd på hampan måste man därför stå minst 25 m från beståndskanten och då blir individen så liten att han knappt syns som individ.

Foto: Rune Ekman 2006-09-13 vid lunchtid.

Under torkan i juli led hampan dock mycket svårt enligt Hans, och stog ofta och slokade, så 2006 var långt ifrån något idealt år ens för hampan. Varje sådan dag utgör naturligtvis ett allvarligt "zack" i en årsmöjlig tillväxtkurva. Trots det tycks hampan kunna kompensera för torka på ett imponerande sätt med facit i hand(bilderna).

Trots uppmaning från undertecknad under besöket att låta HS göra en officiell oberoende skördemätning har tyvärr ingen sådan utförts i detta bestånd enligt vad Hans säger mitt under komjölkningen den 18 december innan jag ska lägga ut sidan.

Officiella skördemätningar bör utföras hos "mästarkandidaterna" i landet i slutet av september årligen enligt undertecknads mening eftersom den totala ovanjordbiomassan då bedöms nå ett maxvärde på beståndsnivå.

I oktober halveras solljuset ytterligare en gång varvid grödans totala vikt inte bedöms öka nämnvärt i det allt svagare soljuset. Så några avkastningssiffror vågar vi oss inte på i år hos maxskördaren utanför Skövde.

Klart är dock att tillgången på naturgödsel är god på Dagstorp och att den kan skapa en mycket imponerande växtkraft där om man tillsätter 25 kg hamputsäde/ha vid rätt tidpunkt på våren som läggs på 2 - 3 cm djup.

Falköping  - Sveriges areellt störste hampodlare 2006 odlade över 100 ha av kommersiella skäl för brickettframställning:

Gudhems Kungsgård - med magnifik utsikt över bl a Hornborgasjön (Se nedan) åt NV & därbakom 5 mil avlägsna Kinnekulles topp. Denna gård finns beskriven sedan tusentalet. Den var under 40 år statens remontdepå för hästar till kavalleriet fram till 1950-talets mitt för att det var jämförelsevis flugfritt för hästarna på de högt belägna fälten med 360° rundsyn i det vackra landskapet där vindarna hade fritt spelrum på sluttningarna mellan Mösseberg och Hornborgasjön.  Hästarnas vistelse där har sannolikt bidragit till att höja bördigheten i jorden. Mullhalten där ligger ofta på 7 - 15% på en moig mjäla. Det gör jorden till en utmärkt jord för bl a hampodling. Det visade Nisse på Gudhem redan 2003 då man vid officiella mätningar uppnåde 20 ton torrsubstans/ha enligt Hushållningssällskapet(HS).

Bilden tagen den 9 september 2006.

Stina Jonsson (bilden) med familj, Gudhems Kungsgård,  var landets areellt största hampodlare 2006 med över 100 ha odling.

Man producerar bricketter utan avsättningsproblem. År 2006 hade man därför inget vete på gården.

Stina har varit en naturlig "born leader" tillsammans med maken Nisse under hampans introduktionsår fr o m 2003. Bilden tagen den 1 september 2006 på Gudhem där allt stämt från början i symbiosen mellan växt och människa med höga avkastningar som följd sedan år 2003. En starkt bidragande orsak har givetvis varit att Nisse aldrig glömt att gödsla grödan och sår den alltid extremt tidigt - helst på tjälad mark tidigt på våren.

Utsikt från Gudhems klosterruin & kyrka alldeles intill Gudhems Kungsgård åt NV mot Hornborgasjön och i fonden Kinnekulle - det rika blomsterberget där Rune Ekman växte upp som barn på somrarna och en gång Linné besökte under sin "Westgöta Resa" och hänfördes av p g a sin skönhet. Det var på Kinnekulle, Blomberg,  Rune Ekmans naturintresse grundades för växter som 5-åring i mormors rabatter där "fynd" gjordes som överfördes till "egen täppa" på skogstomten med hänförande utsikt över Kinneviken i Vänern liknande denna vackra ut

2006-12-18 Rune Ekman