Gotland 2005

Gotlands Industrihampa AB

Adelsvärda nydanare för landet:

Benny Nilsson & Dan Malmros, Levide

Foto: Rune Ekman 2005-09-10

Entreprenör Dan Malmros, Tummelbos, Levide, Gotland - sedan många år även bl a ordförande i Kronägg, Sverige - här fångad på Mästermyr lördag kväll 2005-09-10 fem minuter före solens nedgång(bakom hans huvud) framför sin väloptimerade Santhica 27 - en helt THC-fri hampsort där enzymet för THC-framställning genetiskt helt blockerats. Tyvärr befann sig just då kollegan Benny Nilsson i skördetagen 3 mil bort på ett fält. Gotlands Industrihampa AB som de gemensamt grundat & äger är bl a av Jordbruksverket godkänd fiberberedare som odlare i landet kan teckna leveransavtal med, vilket ger fullt gårdsstöd. Enligt en erfaren tjänsteman på en Länstyrelse i landet kollar Länstyrelsen efter ett fiberberedaravtal ingåtts om leveransen genomförs. Man kan ju höra med sin Länstyrelse om de kan bekrafta dessa rutiner och eventuella intentioner med dagens regelverk som för varje normalbegåvad individ med friskt huvud ter sig onödigt invecklat med tanke på att det rör sig om renaste fotosyntes.

Om Sverige haft en äkta fotosyntesminister eller de båda gossarna bott i drottning Elisabeths England hade Dan Malmros & Benny Niklsson i Levide på goda grunder nu snart varit "adelsvärda". Båda är naturliga entreprenörer, hövdingar & tillika moderna dugliga foper som betytt mycket för jordbrukets förnyelse & framtid i hela landet  genom sitt genomtänkta & strategiskt riktiga agerande inför svenska myndigheter för hampans återinförande i landet sedan 2001.

Genom sina obändiga vikingasjälar har de med stor integritet och på ingens uppdrag i samarbete verksamt bidragit till att steg för steg få myndigheterna att backa från sina tidigare rent fundamentalistiska och ursprungligen naturvetenskapligt helt urskiljningslösa inställning i frågan grundad på en lag som var rent rättsvidrig i sin urskiljningslöhet. De uppvaktade bl a Riksdagens Jordbruksutskott och Miljöutskott i mars 2003 tillsammans med hampodlare från andra delar av landet och fick deras omedelbara gillande över alla partigränser - något ytterst ovanligt - för att återinföra hampan i landet som industri- & energigröda. Riksdagsutskotten överlämnade sina förslag till regeringen med föredömlig snabbhet på blott ett par veckor, något departementet med väldokumenterad "släpankarstrategi" & tidigare uppvisad inkompetens & "regeringshastighet" i sitt arbete ännu inte genomfört" snart 2 år senare trots läpparnas löfte i skrift senast i juni 2005. "Regeringen styr landet", som det stör överst i mitten på www.regeringen.se . Att styra tycks vara att störa och söla i landets välfärdsbyggnad.

Det handlar i detta spänningsfält om äkta & medfött entreprenörskap från Bennys och Dans sida kan jag intyga. De har tyvärr ännu inte lyckats skörda frukterna av sitt arbete, men det torde komma mycket snart nu. Fy skäms, Regeringen, för er totala respektlöshet för all grundläggande välståndsuppbyggnad demonstrerad genom er monumentala slöhet och väldokumenterade kontraproduktivitet på socialdepartementet i denna fråga ådagalagd av en serie naturvetenskapligt okunniga socialministrar blott styrda av sina stora okunniga egon och utan vilja att ärligt sätta sig in i problematiken.

Santhica 27 är exempelvis ett resultat av 40 års mycket systematisk växtförädlarmöda byggt på vetenskapligt hållbara visioner som icke fanns utrymme för i exempelvis Sverige 1986 när jag började försöka få till stånd en seriös dialog med det svenska departementet, något man nogsamt undvek.

Santhica 27 torde vara särskilt lämpad som "vallfoder" till idisslare inklusive mjölkkor och ger hög & fin skörd på en helt ny nivå jämfört med andra konventionella vallväxter ända in i fjällvärlden om den sås tidigt.

Skörden till foder kan göras med exakthack (t ex Jaguar eller Kemper)  och flösas upp i högvagn varefter den ensileras. Skörden för valländamål bör ske senast vid påbörjad blomning - d v s i slutet av augusti eller september i olikalandsändar då saftigheten är som störst liksom mineralämnesupptaget. 

Enligt en studie utförd på nötkreatur vid SLU, Umeå, publicerad 2004 hade hampan en mycket gynnsam effekt på djuren.

Växtodlare: Gotlands Industrihampa AB, Benny Nilsson & Dan Malmros

Gård: Bondarve Maskin, Levide, Gotlands kommun ca 15 km O Klintehamn

Art: Hampa
Sort: Santhica 27

Ståndort: Mästermyr, Levide

Gödsling:  150 kg N som 20-4-8 

Utsädesmängd:  25 kg/ha 

Sådatum:   Ca 1 maj

Radavstånd:  12,5 cm

Fotobesöksdag: 2005-09-10

Grödans ålder i bild efter sådd:   Ca 133 dagar.
 

Micke Liljegren, Pajse Gård, Martebo, Tingstäde, NO Visby 

Väletablerat tjockt & helt ogräsfritt bestånd av Beniko - en polsk sort - hos Micke Liljegren, Pajse gård, ca 2 mil N om Visby 2005. Odlingen var officiellt anmäld & godkänd av SUK som utsädesodling för Bionics räkning. Bilden tagen 2005-09-10 kl 14. Tv har en korno dlats detta år - ett bevis på att hampan utnyttjar årssolljuset bättre än andra annuella arter. Beniko befinner sig mitt i blomningen denna dag. Tyvärr tog fåglarna hela fröskörden innan Pajse Maskin, beläget i Roma 4 mil bort hann testa sin revolutionerande nya tröska i den som avsetts hösten 2005.

Lite växtfysiologi och "crop physiology" för för en äkta foper med högsta naturliga avkastning ständigt i sikte.

Benikon ovan är som all hampa på Gotland sådd kalendariskt något sent jämfört med t ex när flertalet hampodlare sår i västra Sverige.

Det skiljer ca 1 månad mellan när odlare sår på samma breddgrad i Halland eller norr därom i Västergötland jämfört med Gotland. Det finns naturligtvis vissa praktiska anledningar till detta som jag har den största respekt för samtidigt som jag inser att på Gotland skulle man framgent utan vidare kunna vänta sig minst 33% högre avkastning i hampa om man kunde överkomma dessa skäl på liknande sätt som man gjort på Gudhem i Västergötland. Där har man uppnått ytterst betydande skördeökningar genom att eftersträva att så på tjälad mark gärna i mars, med mycket fint resultat av skäl som är begripliga för en fotosyntesoptimerare. En tidig sådd kan få grödan att utnyttja årssolljuset minst 33% bättre, vilket - eftersom solen är den drivande kraften bakom all fotosyntes kan förväntas ge skördar på minst lika många procent under i övrigt likartade betingelser. Hampan i Västergötland blir inte ovanligt ca 4 m till följd av detta och på Gotland regelmässigt runt 3 m sannolikt p g a växtens dagslängdsreaktioner.

Detta leder enligt min mening till en troligen onödig stor skevhet i hur det infallande årssolljuset kan utnyttjas av växterna jämfört med faktiskt årligen infallande solljus månad för månad (Kolla under "Solkraft" ovan !).   Sen

Detta är kopplat till Östersjöns kylande verkan på ön under våren. Odlarna på Gotland sår därför upp till en månad senare än man gör exempelvis på exempelvis Gudhems Kungsgård i Västergötland där man t o m ofta sår på tjälad mark för att utnyttja markfukt och årssolljuset maximalt under året.

Jag har själv i min ungdom - som tältande turist känt av juninattsfrost omkring den 10 juni i Klintehamn. Eftersom hampan dock tål vårfrost ner till över -10°C  hade hampan kunnat bli en hel meter längre på Gotland under i övrigt samma betingelser om man sådde den tidigare.

Dagslängdsreaktioner i hampa

Hampan upplever då efter uppkomsten procentuellt  och absolut betydligt fler dagar under  med allt längre dagar sitt livsårinnan midsommartidens vändning mot allt kortare dag. Dessa reaktioner inducerar övergången från vegetativ till generativ fas i hampan. Genom en raqd komplicerade sensorer i växten - bl a fytokromsystemet som avläser dag nattförhållandet samt om växten exponeras för allt längre eller allt kortare dag , vilket höjt den vegetativa tillväxtperioden på något senare vår på Gotland än på fastlandet, vilket bl a medför att man kan ha frost ända in i juni. Höstarna är å andra sidan varma och torra kalendariskt mycket länge p g a den modererande Östersjön. Detta gör Gotland av klimatiska skäl även särskilt starkt lämpad för fröproduktion av oljehampa förutom ren energiproduktion. P g a dagslängdsreaktionen i hampa under dessa kalendariska betingelser blir hampan något kortare vid sen sådd. Beniko är här därför blott ca 3 m hög. Detta är en utmaning för gotländsla foper. Kan man så t ex på tjälad mark skulle hampan bli avsevärt längre. Kolla exempelvis Gudhem här där alla sorter sedan 2003 verkar kunna bli 4 m p g a tidig sådd på tjälad mark.

Av nedanstående bild framgår att odlingen med Beniko var föredömligt homogen & ogräsfri på Pajse Gård 2005-09-10: Inte ett ogräs klarade tillväxt och överlevnad i detta mörker som synes. Digitalkameran tyckte att " dett är natt", så den valde själv blixt för att ta bilden, vilket innebär att det är långt mindre än 1% dagsljus kvar inne i beståndet. Något mer ogästvänligt finns inte för ogräset. Inte konstigt då att det inte finns tillräckligt ljus att bedriva fotosyntes för överlevnad i för någon ogräsart. Fleråriga pgräs som åkertistel, "stänk" av ven och kvickrot i åkern andas slut på sig själva och går en långsam plågsam kolhydratsvältdöd till mötes. - Kan en annuell frösådd monokultur bli mer ogräsfri än med hampa på så kort tid ? Hampa fungerar således som en biologisk & ekolärt naturlig totalbioherbicid om man sår 25 kg utsäde /ha och som minskar odlarens exponering för en lång rad mindre essentiella kemikalier, vilket väl åtminstone inte kan vara ohälsosamt för honom.

Kostnaden för 25 kg utsäde inklusive transport hem till gård är 2006 1700 SEK+moms. Hämtar Du utsädet i Bionics depå i Tågarp kostar det 1400+moms. Ogräseffekten är oftast flerårig i efterföljande grödor. Hampans förfruktsvärde - oavsett efterföljande gröda  + 10% till  +20%  enligt danska officiella fältförsök. Hampan sås - som bioherbicid - bara en gång per år. Dess ogräseffekt är mycket tydlig i efterföljande gröda enligt de rapporter vi har från flera odlare spridda i landet.

Adress: Pajse Maskin , Roma, Gotland
- Klicka härovan deras direktfraktionerande hampskördare !
- Jeeesus - när den blir klar !

Gård: Pajse gård, Martebo, Tingstäde

Art: Hampa
Sort: Beniko